Provided by:
dpkg_1.16.1.2ubuntu7_i386 
NAMN
update-alternatives - underhaller symboliska lankar for att bestamma
standardkommandon
SYNOPS
update-alternatives [flagga...] oatg"ard
BESKRIVNING
update-alternatives skapar, tar bort, underhaller och visar information
om de symboliska lankar som ingar i Debians alternativsystem.
Det ar mojligt for flera kommandon som tillhandahaller identisk eller
liknande funktionalitet att vara installerade pa ett system samtidigt.
Till exempel har manga system flera textredigeringsprogram installerade
samtidigt, vilket ger anvandarna pa systemet valmojligheter, var och en
kan anvanda olika textredigeringsprogram om de sa onskar, men det gor
det svart for ett program att gora ett bra val av textredigerare att
anropa om en anvandare inte har gjort ett specifikt val.
Debians alternativsystem forsoker losa detta problem. Ett generiskt
namn i filsystemet delas av alla filer som tillhandahaller utbytbar
funktionalitet. Alternativsystemet och systemadministratoren anger
tillsammans vilken specifik fil som skall refereras av sitt generiska
namn. Till exempel kan alternativsystemet lata det generiska namnet
/usr/bin/editor att peka mot /usr/bin/nvi som standard om bade
textredigeringsprogrammet ed(1) och nvi(1) bada ar installerade pa
systemet. Systemadministratoren kan overstyra detta och lata det peka
pa /usr/bin/ed istallet, och alternativsystemet kommer inte andra denna
installning forran det ombeds att gora det.
Det generiska namnet ar inte en direkt symbolisk lank till det valda
alternativet. Istallet ar det en symbolisk lank till ett namn i
katalogen alternatives, vilket i sin tur ar en symbolisk lank till den
faktiska fil det pekar mot. Detta gors sa att systemadministratorens
andringar kan begransas till katalogen /etc: FHS (se detta) ger orsaker
till varfor detta ar Bra.
Nar ett paket som tillhandahaller en fil med en specifik funktionalitet
installeras, andras eller tas bort, anropas update-alternatives for att
uppdatera information om filen i alternativsystemet.
update-alternatives anropas normalt fran postinst- (configure) eller
prerm-skripten (install) i Debianpaket.
Det ar ofta lampligt for ett antal alternativ att vara synkroniserade,
sa att de andras i grupp. Till exempel, om det ar flera versioner av
textredigeraren vi(1) installerade bor manualsidan som refereras till
av /usr/share/man/man1/vi.1 motsvara den binar som refereras till av
/usr/bin/vi. update-alternatives hanterar detta genom huvud- och
slav-lankar. Nar huvudlanken uppdateras andras aven anslutna
slavlankar. En huvudlank och dess anslutna slavar utgor en l"ankgrupp.
En lankgrupp kan vid varje given tidpunkt vara i ett av tva lagen:
automatisk eller manuell. Nar en grupp ar i automatiskt lage kommer
alternativsystemet automatiskt att bestamma nar och hur lankar skall
uppdateras da paket installeras eller tas bort. I manuellt lage kommer
alternativsystemet att behalla administratorens val och undvika att
andra lankarna (forutom om nagot ar trasigt).
Lankgrupper ar i automatiskt lage nar de forst introduceras pa
systemet. Om systemadministratoren gor andringar till systemets
automatiska installningar kommer detta att noteras nasta gang
update-alternatives kors pa den andrade lankens grupp och gruppen
kommer automatiskt att vaxlas till manuellt lage.
Varje alternativ har en prioritet kopplad till sig. Nar en lankgrupp ar
i automatiskt lage kommer det alternativ som medlemmar i gruppen pekar
mot vara den med den hogsta prioriteten.
Nar flaggan --config anvands kommer update-alternatives att visa alla
val for lankgruppen dar namn ar huvudalternativnamnet. Det aktuella
valet ar markerat med en "*". Du kommer darefter att fa valja vad som
skall goras med lankgruppen. Beroende pa vad du valjer kommer
langruppen inte langre att vara i auto-lage. Du maste anvanda flaggan
--auto for att aterga till automatiskt lage (eller kora --config pa
nytt och valja alternativet som markts som automatiskt).
Om du vill konfigurera icke-interaktivt kan du anvanda flaggan --set i
stallet (se nedan).
Olika paket som tillhandahaller samma fil maste gora sa i samf"orstoand.
Det betyder att det ar ett krav att alla involverade paket anvander sig
av update-alternatives. Det ar inte mojligt att overstyra en fil ett
paket som inte anvander update-alternatives-mekanismen.
TERMINOLOGI
Efter update-alternatives aktiviteter ar ganska komplexa blir det
enklare att forsta hur det fungerar genom att vi forklarar nagra
specifika termer.
generiskt namn (eller alternativlank).
Ett namn, till exempel /usr/bin/editor, som via
alternativsystemet pekar pa en av flera filer med liknande
funktionalitet.
alternativnamn
Namnet pa en symbolisk lank i alternativkatalogen.
alternativ (eller alternativsokvag)
Namnet pa en specifik fil i filsystemet, som kan vara
tillganglig via ett generiskt namn med hjalp av
alternativsystemet.
alternativkatalog
En katalog, som standard /etc/alternatives, som innehaller de
symboliska lankarna.
administrativ katalog
En katalog, som standard /var/lib/dpkg/alternatives, som
innehaller tillstandsinformation for update-alternatives.
lankgrupp
En uppsattning relaterade symboliska lankar, avsedda att
uppdateras som en grupp.
huvudlank
Alternativlanken i en lankgrupp som bestammer hur de andra
lankarna i gruppen stalls in.
slavlank
En alternativlank i en lankgrupp som styrs av hur huvudlanken
stalls in.
automatiskt lage
Nar en lankgrupp ar i automatiskt lage forsakrar
alternativsystemet att lankarna i gruppen pekar pa det
hogstprioriterade alternativet som ar lampligt for gruppen.
manuellt lage
Nar en grupp ar i manuellt lage kommer inte alternativsystemet
att utfora nagra andringar till systemadministratorens
installningar.
KOMMANDON
--install l"ank namn s"okv"ag prioritet [--slave l"ank namn s"okv"ag]...
Lagg till en grupp med alternativ till systemet. l"ank ar det
generiska namnet for huvudlanken, namn ar namnet pa dess
symboliska lank i alternativkatalogen och s"okv"ag ar alternativet
som introduceras for huvudlanken. Argumenten efter --slave ar
det generiska namnet, namnet pa den symboliska lanken i
alternativkatalogen och alternativet for slavlanken. Noll eller
flera --slave-flaggor kan anges, dar alla foljs av tre argument.
Observera att om ett slavalternativ inte finns kommer
motsvarande slavlank helt enkelt inte att installeras (en
varning kommer fortfarande att visas). Om en verklig fil ar
installerad dar en alternativlank maste installeras behalls den
savida inte --force anvands.
Om det angivna alternativnamnet redan finns i
alternativsystemets databas kommer informationen som anges att
laggas in som en ny uppsattning av alternativ for gruppen. Om
inte kommer en ny grupp, installd pa automatiskt lage, att
laggas till med given information. Om gruppen ar i automatiskt
lage och det alternativ som laggs in har hogre prioritet an alla
andra installerade alternativ for gruppen kommer de symboliska
lankarna att uppdateras sa att de pekar pa de nyligen tillagda
alternativen.
--set namn s"okv"ag
Satt programmet s"okv"ag som ett alternativ till namn. Detta
motsvarar --config men ar icke-interaktivt och kan darmed
anvandas i ett skript.
--remove namn s"okv"ag
Ta bort ett alternativ och alla dess anknutna slavlankar. namn
ar ett namn i alternativkatalogen och s"okv"ag ar ett absolut
filnamn till vilket namn kunde lankas. Om namn faktiskt ar
lankat till s"okv"ag kommer namn att uppdateras till att peka pa
ett annat lampligt alternativ (och gruppen stalls tillbaka till
automatiskt lage), eller att tas bort om det inte finns nagot
alternativ kvar. Anknutna slavlankar kommer uppdateras eller tas
bort pa motsvarande vis. Om lanken inte for tillfallet pekar pa
s"okv"ag kommer inga lankar att uppdateras, endast informationen
om alternativet tas bort.
--remove-all namn
Tar bort alla alternativ och alla deras anslutna slavlankar.
namn ar ett namn i alternativkatalogen.
--all Anropar --config pa alla alternativ. Kan med framgang kombineras
med --skip-auto for att ga igenom och konfigurera alla
alternativ som inte ar stallda i automatiskt lage. Trasiga
alternativ visas ocksa. Ett enkelt satt att fixa alla trasiga
alternativ ar darmed att anropa yes '' | update-alternatives
--force --all.
--auto namn
Stall in lankgruppen bakom alternativet for namn till
automatiskt lage. Detta far till foljd att den huvudsakliga
symboliska lanken och dess slavar uppdateras till att peka pa
det hogst prioriterade installerade alternativet.
--display namn
Visa information om lankgruppen. Information som visas ar
gruppens lage (automatiskt eller manuellt), vilket alternativ
den huvudsakliga lanken just nu pekar pa, vilka andra alternativ
som ar tillgangliga (och deras motsvarande slavalternativ), samt
det hogst prioriterade alternativ som for narvarande ar
installerat.
--get-selections
Visa alla huvudalternativnamn (de som styr en lankgrupp) och
deras status. Varje rad innehaller upp till tre falt (avdelade
med ett eller flera blanksteg). Det forsta faltet ar
alternativnamnet, det andra ar status (antingen "auto" eller
"manuell"), och det sista innehaller det nuvarande valet for
alternativet (observera: detta ar ett filnamn och kan darmed
innehalla blanksteg).
--set-selections
Las en alternativkonfiguration fran standard in pa formatet som
skapas av update-alternatives --get-selections och konfigurera
om dem pa motsvarande satt.
--query namn
Visa information om lankgruppen pa samma satt som --display, men
i ett maskintolkbart satt (se stycket FRoAGEFORMAT nedan).
--list namn
Visar alla mal for lankgruppen.
--config namn
Visa tillgangliga alternativ for en lankgrupp och lat anvandaren
att interaktivt valja vilken som skall anvandas. Lankgruppen
uppdateras.
--help Visar hjalpskarm och avslutar.
--version
Visar version och avslutar.
FLAGGOR
--altdir katalog
Anger alternativkatalogen om detta inte skall vara
standardvardet.
--admindir katalog
Anger den administrativa katalogen om detta inte skall vara
standardvardet.
--log fil
Anger loggfilen, om det skall vara en annan an standard
(/var/log/alternatives.log).
--force
Lat update-alternatives ersatta eller ta bort en verklig fil som
installerats dar en alternativlank maste installeras eller tas
bort.
--skip-auto
Hoppa over konfigureringsfragor for alternativ som ar korrekt
konfigurerade i automatiskt lage. Denna flagga ar endast
relevant for --config och --all.
--verbose
Visa fler kommentarer om vad update-alternatives gor.
--quiet
Skriv inte nagra kommentarer savida det inte uppstar ett fel.
MILJ"OVARIABLER
DPKG_ADMINDIR
Om satt och flaggan --admindir inte har angivits anvands det som
bas-administrativ katalog.
FILER
/etc/alternatives/
Den forvalda alternativkatalogen. Kan overstyras med flaggan
--altdir.
/var/lib/dpkg/alternatives/
Den forvalda administrativa katalogen. Kan overstyras med
flaggan --admindir.
RETURV"ARDE
0 Den onskade funktionen utfordes utan fel.
2 Problem uppstod vid tolkning av kommandoraden eller nar
funktionen skulle utforas.
FRoAGEFORMAT
Formatet for update-alternatives --query anvander ett RFC822-liknande
platt format. Det bestar av n + 1 block dar n ar antalet tillgangliga
alternativ i den efterfragade lankgruppen. Det forsta blocket
innehaller foljande falt:
Link: l"ank
Generiskt namn for alternativet.
Status: status
Status for alternativet (auto eller manual).
Best: b"asta-val
Sokvagen till det basta alternativet i lankgruppen. Tas inte med
om inget alternativ ar tillgangligt.
Value: f"or-n"arvarande-valt-alternativ
Sokvagen till det for narvarande valda alternativet. Kan aven ta
det magiska vardet none (inget). Det anvands om det inte finns
nagon lank.
Ovriga block beskriver tillgangliga alternativ i den
efterfragade lankgruppen:
Alternative: s"okv"ag-till-alternativet
Sokvag till alternativet som beskrivs i blocket.
Priority: prioritetsv"arde
Vardet for prioriteten pa alternativet.
Slaves: lista-"over-slavar
Nar denna rubrik ar tillganglig innehaller next-raderna
alla slavalternativ som kopplas till huvudlanken for
alternativet. Varje rad beskriver en slag. Varje rad
innehaller ett blanksteg, det generiska namnet pa
slavalternativet, ytterligare ett blanksteg, och sokvagen
till slavalternativet.
Exempel
$ update-alternatives --query editor
Link: editor
Status: auto
Best: /usr/bin/vim.gtk
Value: /usr/bin/vim.gtk
Alternative: /bin/ed
Priority: -100
Slaves:
editor.1.gz /usr/share/man/man1/ed.1.gz
Alternative: /usr/bin/vim.gtk
Priority: 50
Slaves:
editor.1.gz /usr/share/man/man1/vim.1.gz
editor.ru.1.gz /usr/share/man/ru/man1/vim.1.gz
editor.pl.ISO8859-2.1.gz /usr/share/man/pl.ISO8859-2/man1/vim.1.gz
editor.it.ISO8859-1.1.gz /usr/share/man/it.ISO8859-1/man1/vim.1.gz
editor.pl.UTF-8.1.gz /usr/share/man/pl.UTF-8/man1/vim.1.gz
editor.it.1.gz /usr/share/man/it/man1/vim.1.gz
editor.fr.UTF-8.1.gz /usr/share/man/fr.UTF-8/man1/vim.1.gz
editor.fr.1.gz /usr/share/man/fr/man1/vim.1.gz
editor.it.UTF-8.1.gz /usr/share/man/it.UTF-8/man1/vim.1.gz
editor.pl.1.gz /usr/share/man/pl/man1/vim.1.gz
editor.fr.ISO8859-1.1.gz /usr/share/man/fr.ISO8859-1/man1/vim.1.gz
DIAGNOSTIK
Med --verbose kommer update-alternatives att beskriva i det
oandliga vad det gor pa sin standard ut-kanal. Om ett fel
uppstar skriver update-alternatives ut felmeddelanden pa sin
standard fel-kanal och avslutar med felkoden 2.
Diagnostikinformationen bor vara sjalvforklarande, sand in en
felrapport om du inte tycker att den ar det.
EXEMPEL
Det ar flera paket som tillhandahaller en textredigerare
kompatibel med vi, till exempel nvi och vim. Vilken bestams via
lankgruppen vi, vilken innehaller lankar bade for sjalva
programmet och dessa anknutna manualsida.
For att visa vilka tillgangliga paket som tillhandahaller vi,
samt dess aktuella installning, anvand kommandot --display:
update-alternatives --display vi
For att valja en specifik implementation av vi, utfor detta
kommando som root och valj sedan ett tal fran listan:
update-alternatives --config vi
For att aterga till att vi-implementationen valjs automatiskt,
utfor detta som root:
update-alternatives --auto vi
PROGRAMFEL
Om du hittar ett fel ber vi dig rapportera det via Debians
felrapporteringssystem.
Om du hittar nagra diskrepanser mellan vad update-alternatives
gor och vad som star i manualsidan sa ar detta ett fel, antingen
i implementationen eller i dokumentationen; rapportera det.
F"ORFATTARE
Upphovsrattsskyddat (C) 1995 Ian Jackson.
Upphovsrattsskyddat (C) 2009 Raphael Hertzog
Detta ar fri programvara; se GNU General Public License version
2 eller senare for kopieringsvillkor. Det finns INGEN GARANTI.
Manualsidan ar upphovsrattsskyddad (C) 1997,1998 Charles
Briscoe-Smith med flera.
Detta ar fri programvara; se GNU General Public License version
2 eller senare for kopieringsvillkor. Det finns INGEN GARANTI.
SE "AVEN
ln(1), FHS, Filesystem Hierarchy Standard.
"OVERS"ATTNING
Peter Krefting och Daniel Nylander.