Provided by: manpages-sv_4.18.1-1_all 
NAMN
intro — introduktion till användarkommandon
BESKRIVNING
Avsnitt 1 av manualen beskriver användarkommandon och verktyg, till exempel,
filhanteringsverktyg, skal, kompilatorer, webbläsare, fil- och bildvisare och redigerare,
och så vidare.
NOTERINGAR
Linux är en smak av UNIX, och som en första approximation fungerar alla användarkommandon
under UNIX precis likadant under Linux (och FreeBSD och många andra UNIX-liknande system.)
Under Linux finns det GUI:n (graphical user interfaces, grafiska användargränssnitt), där
man kan peka och klicka och dra, och förhoppningsvis får saker gjorda utan att först läsa
mängder av dokumentation. Den traditionella UNIX-miljön är ett CLI (command line
interface, kommandoradsgränssnitt), där man skriver kommandon för att tala om för datorn
vad den skall göra. Det är snabbare och kraftfullare, men kräver att man tar reda på vilka
kommandona är. Nedan är ett minimum för att börja.
Inloggning
För att börja arbeta måste man förmodligen först öppna en session genom att ge sitt
användarnamn och lösenord. Programmet login(1) startar nu ett skal (kommandotolk) för en.
I fallet en grafisk inloggning får man en skärm med menyer eller ikoner och ett musklick
kommer starta ett skal i ett fönster. Se även xterm(1).
Skalet
Man skriver kommandon till skalet, kommandotolken. Det är inte inbyggt, utan bara just ett
program och man kan ändra sitt skal. Alla har sin egen favorit. Standardskalet heter sh.
Se även ash(1), bash(1), chsh(1), csh(1), dash(1), ksh(1), zsh(1).
En session kan se ut så här:
knuth login: aeb
Password: ********
$ date
tis 6 aug 2002 23:50:44 CEST
$ cal
augusti 2002
må ti on to fr lö sö
1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
$ ls
bin tel
$ ls -l
total 2
drwxrwxr-x 2 aeb 1024 6 aug 23.51 bin
-rw-rw-r-- 1 aeb 37 6 aug 23.52 tel
$ cat tel
maja 0501-1136285
peter 0136-7399214
$ cp tel tel2
$ ls -l
total 3
drwxr-xr-x 2 aeb 1024 6 Aug 23.51 bin
-rw-r--r-- 1 aeb 37 6 Aug 23.52 tel
-rw-r--r-- 1 aeb 37 6 Aug 23.53 tel2
$ mv tel tel1
$ ls -l
total 3
drwxr-xr-x 2 aeb 1024 6 Aug 23.51 bin
-rw-r--r-- 1 aeb 37 6 Aug 23.52 tel1
-rw-r--r-- 1 aeb 37 6 Aug 23.53 tel2
$ diff tel1 tel2
$ rm tel1
$ grep maja tel2
maja 0501-1136285
$
Skriver man Control-D här avslutas sessionen.
Tecknet $ här var kommandoprompten — det är skalets sätt att indikera att det är redo för
nästa kommando. Prompten kan anpassas på många sätt, och man kan inkludera saker som
användarnamn, maskinnamn, aktuell katalog, tiden, och så vidare. En tilldelning PS1="Vad
sedan, mästare? " skulle ändra prompten som indikerat.
Vi ser att det finns kommandona date (som ger datum och tid) och cal (som ger en
kalender).
Kommandot ls listar innehållet i den aktuella katalogen — det talar om vilka filer man
har. Med en flagga -l ger det en lång listning, som inkluderar ägare och storlek och datum
på filen, och rättigheterna folk har att läsa och/eller ändra filen. Till exempel är här
filen ”tel” 37 byte lång, ägd av aeb och ägaren kan läsa och skriva den, andra kan bara
läsa den. Ägare och rättigheter kan ändras med kommandona chown och chmod.
Kommandot cat visar innehållet i en fil. (namnet kommer från ”concatenate and print”
(”konkatenera och skriv ut”): alla filer som ges som parametrar konkaterneras och skickas
till ”standard ut” (se stdout(3)), i det här fallet terminalskärmen.)
Kommandot cp (från ”copy”, kopiera) kopierar en fil.
Kommandot mv (från ”move”, flytta), å andra sidan byter bara namn på den.
Kommandot diff listar skillnaderna mellan två filer. Här blev det ingen utskrift eftersom
det inte var några skillnader.
Kommandot rm (från ”remove”, ta bort) raderar filen, och var försiktig! Den är borta. Det
finns ingen papperskorg eller liknande. Raderad betyder förlorad.
Kommandot grep (från ”g/re/p”) hittar förekomster av en sträng i en eller flera filer. Här
hittar den Majas telefonnummer.
Sökvägsnamn och den aktuella katalogen
Filer bor i ett stort träd, filhierarkin. Var och en har ett sökvägsnamn som beskriver
vägen från roten av trädet (som kallas /) till filen. Till exempel kan ett sådant
fullständigt sökvägsnamn vara /home/aeb/tel. Att alltid använda fullständiga sökvägsnamn
skulle vara opraktiskt, och namnet på en fil i den aktuella katalogen kan förkortas genom
att bara ange den sista komponenten. Det är därför /home/aeb/tel kan förkortas till tel
när den aktuella katalogen är /home/aeb.
Kommandot pwd skriver ut den aktuella katalogen.
Kommandot cd byter den aktuella katalogen.
Prova omväxlande kommandona cd och pwd och utforska användningen av cd: ”cd”, ”cd .”, ”cd
..”, ”cd /” och ”cd ~”.
Kataloger
Kommandot mkdir skapar en ny katalog.
Kommandot rmdir tar bort en katalog om den är tom, och klagar annars.
Kommandot find (med en ganska barock syntax) hittar filer med ett angivet namn eller andra
egenskaper. Till exempel skulle ”find . -name tel” hitta filen tel med utgångspunkt från
den aktuella katalogen (som kallas .). Och ”find / -name tel” skulle göra detsamma, men
starta från roten av trädet. Stora sökningar på multi-GB-diskar kan vara tidskrävande, och
det kan vara bättre att använda locate(1).
Diskar och filsystem
Kommandot mount kopplar filsystemet som finns på någon disk (eller diskett eller CDROM
eller så) till den stora filsystemshierarkin. Och umount kopplar loss det igen. Kommandot
df talar om för en hur mycket av disken som fortfarande är ledigt.
Processer
På ett UNIX-system kör många användar- och systemprocesser samtidigt. Den man talar med
kör i förgrunden, de andra i bakgrunden. Kommandot ps visar vilka processer som är aktiva
och vilka nummer dessa processer har. Kommandot kill gör att man kan bli av med dem. Utan
någon flagga är detta en vänlig begäran: var snäll och försvinn. Och ”kill -9” följt av
numret på processen är ett omedelbart dödande. Förgrundsprocesser kan ofta även dödas
genom att skriva Control-C.
Hämta information
Det finns tusentals kommandon, vart och ett med många flaggor. Traditionella kommandon
dokumenteras på manualsidor, (som denna), så att kommandot ”man kill” dokumenterar
användningen av kommandot ”kill” (och ”man man” dokumenterar kommandot ”man”). Programmet
man skickar texten genom någon bläddrare, vanligen less. Tryck mellanslag för att få fram
nästa sida, tryck q för att avsluta.
I dokumentation är det brukligt att referera till manualsidor genom att ge namnet av
avdelningsnumret, som i man(1). Manualsidor är koncisa, och gör att man snabbt kan hitta
någon detalj man glömt. För nybörjare är en introduktionstext med fler exempel och
förklaringar användbar.
Många GNU/FSF-program tillhandahålls med info-filer. Skriv ”info info” för en introduktion
om användningen av programmet info.
Speciella ämnen behandlas ofta i HOWTO:er. Titta i /usr/share/doc/howto/en och använd en
bläddrare om man hittar HTML-filer där.
SE ÄVEN
ash(1), bash(1), chsh(1), csh(1), dash(1), ksh(1), locate(1), login(1), man(1), xterm(1),
zsh(1), wait(2), stdout(3), man-pages(7), standards(7)
ÖVERSÄTTNING
Den svenska översättningen av denna manualsida skapades av Göran Uddeborg
<goeran@uddeborg.se>
Denna översättning är fri dokumentation; läs GNU General Public License Version 3
⟨https://www.gnu.org/licenses/gpl-3.0.html⟩ eller senare för upphovsrättsvillkor. Vi tar
INGET ANSVAR.
Om du hittar fel i översättningen av denna manualsida, skicka ett mail till ⟨Tp-
sv@listor.tp-sv.se⟩.