Ubuntu Manpage: top — visa Linuxprocesser

Provided by: procps_4.0.4-4ubuntu3.2_amd64

NAMN

       top — visa Linuxprocesser

SYNOPSIS

       top [flaggor]

BESKRIVNING

       Programmet  top  visar  en  dynamisk  vy  av  det körande systemet i realtid. Det kan visa
       sammanfattande information om systemet liksom en lista över processer eller trådar som för
       närvarande  hanteras av Linuxkärnan. Typerna av sammanfattande systeminformation som visas
       och typerna,  ordningen  och  storleken  på  informationen  som  visas  för  processer  är
       användarkonfigurerbart och den konfigurationen kan bevaras mellan omstarter.

       Programmet  ger  ett  begränsat  interaktivt gränssnitt för processhantering såväl som ett
       mycket mer omfattande gränssnitt för personlig konfiguration  —  omfattande dess  funktion
       i  alla  avseenden.  Och medan top rereras genomgående i detta dokument står det dig fritt
       att kalla programmet vad du vill. Det nya namnet, möjligen ett alias, kan sedan  avspeglas
       i tops fönster och anvädas när man läser och skriver en konfigurationsfil.

ÖVERSIKT

Dokumentation
Återstående innehållsförteckning

ÖVERSIKT
Funktion
Linux minnestyper
1. KOMMANDORADSflaggor
2. SAMMANFATTNINGSvisning
a. UPPETID och LASTgenomsnitt
b. UPPGIFTER och CPU-tillstånd
c. MINNESanvändning
3. FÄLT-/Kolumnvisning
a. BESKRIVNINGAR av fält
b. HANTERING av fält
4. INTERAKTIVA kommandon
a. GLOBALA kommandon
b. SAMMANFATTNINGSOMRÅDETS kommandon
c. UPPGIFTSOMRÅDETS kommandon
1. Utseende
2. Innehåll
3. Storlek
4. Sortering
d. FÄRGavbildning
5. ALTERNATIVA SKÄRMARS utseende
a. FÖNSTERöversikt
b. KOMMANDON för fönster
c. RULLA ett fönster
d. SÖKA i ett fönster
e. FILTRERA i ett fönster
6. FILER
a. PERSONLIG konfigurationfil
b. LÄGGA TILL INSPEKTIONSposter
c. SYSTEMkonfigurtionsfil
d. SYSTEMbegränsningsfil
7. MILJÖVARIABLER
8. DUMMA TRICK-exempel
a. Kärnmagi
b. Studsande fönster
c. Den stora fågelns fönster
d. Den gamla förväxlingen
9. FEL, 10. SE även

Funktion
När top kör är de två viktigaste tangenterna hjälptagenten (h eller ?) och
avslutningstangenten (”q”). Alternativt kan du helt enkelt använda den traditionella
avbrottstangenten (^C) när du är klar.

När det startas för första gången kommer du få se dessa traditionella elementen på
hvudskärmen i top: 1) sammanfattningsområde; 2) fält-/kolumnhuvud; 3) uppgiftsområde. Var
och en av dessa kommer utforskas i avsnitten som följer nedan. Det finns även en
inmatnings-/meddelanderad mellan sammanfattnigsområdet och kolumhuvudet som inte behöver
någon ytterligare förklaring.

Huvudskärmen för top är i allmänhet väl anpassningsbar till ändringar av terminalens
dimensioner under X-Windows. Andra skärmar hos top kan vara det i mindre utsträckning,
särskilt de med statisk text. Det beror dock i slutänden på just din fönsterhanterare och
terminalemulator. Det kan finnas tillfällen när deras vy av terminalstorleken och det
aktuella innehållet skiljer från tops vy, vilket alltid baseras på operativsystemanrop.

Efter en storleksändringsåtgärd, om en top-skärm blir trasig, förefaller ofullständig
eller i oordning kommer att helt enkelt skriva något harmlöst som ett interpunktionstecken
eller markörrörelsetangent vanligen att återställa den. I extrema fall kommer följande
sekvens nästan säkert göra det:
tgt/kmd syfte
^Z gör uppehåll för top
fg återuppta top
<Vänster> framtvinga om skärmomritning (om nödvändigt)

Men om skärmen fortfarande är trasig är det ett steg till du kan prova. Infoga detta
kommando efter att ha gjort uppehåll i top men innan den återupptas.
tgt/kmd syfte
reset återställ dina terminalinställningar

Obs: bredden på tops skärm kommer begränsas till 512 positioner. Att visa alla fälten
kräver ungefär 250 tecken. Återstående skärmbredd allokeras vanligen till de variabla
kolumnbredder som för närvarande är synliga. Kolumner med variabel bredd, såsom KOMMANDO
finns noterade i avsnitt 3a. BESKRIVNING av fält. Faktiskt utskriftsbredd kan även
påverkas av flaggan -w vilken diskuteras i avsnitt 1. KOMMANDORADSflaggor.

Slutligen kräver vissa av tops skärmar eller funktioner användningen av
markörförflyttningstangeter som standardpiltangenterna plus tangenterna Home, End, PgUp
och PgDn. Om din terminal eller emulator inte tillhandahåller dessa tangenter är följande
kombinationer godkända som alternativ:
tgt likvärdig tangent
Vänster alt + h
Ned alt + j
Upp alt + k
Höger alt + l
Home alt + ctrl + h
PgDn alt + ctrl + j
PgUp alt + ctrl + k
End alt + ctrl + l

Piltangenterna upp och ned har speciell betydelse när en radinatning avslutad med
tangenten <Enter> efterfrågas. Dessa tangenter, eller deras alias, kan användas för att
tidigare inmatningsrader vilka sedan kan redigeras och matas in igen. Det finns fyra
ytterligare tangenter tillgängliga med radorienterad inmatning.
tgt speciell betydelse
Upp hämta tidigare strängar för omredigering
Ned hämta nyare strängar eller radera hela raden
Insert växla mellan lägena infoga och skriv över
Delete tecknet tas bort vid markören, övriga flyttas till vänster
Home hoppa till början av inmatningsraden
End hoppa till slutet av inmatningsraden

Linux minnestyper
För våra syften finns det tre sorters minne, och en är valfri. Den första är fysiskt
minne, en begränsad resurs där kod och data måste finnas när det körs eller refereras.
Nästa är den valfria växlingsfilen där ändrat (smutsigt) minne kan sparas och senare
hämtas tillbaka ifall för mycket efterfrågan finns på fysiskt minne. Slutligen har vi
virtuellt minne, en nästan obegränsad resurs som uppfyller följande mål:

1. abstraktion, från från det fysiska minnets adresser/begränsningar
2. isolering, varje process i en separat minnesrymd
3. delning, en viss mappning kan uppfylla flera behov
4. flexibilitet, tilldela en virtuell minnesadress till en fil

Oavsett vilken av dessa former minnet kan ta hanteras alla som sidor (typiskt 4096 byte)
men uttrycks som standard i top som KiB (kibibyte). Minnet som diskuteras under avsnittet
”2c. MINNESanvändning” handlar om fysiskt minne och växlingsfil för systemet som en
helhet. Minnet som gås igenom i avsnittet ”3. FÄLT-/Kolumnvisning” omfattar alla tre
minnestyperna, men för enskilda processer.

För varje sådan process är varje minnessida begränsat till en vis kvadrant från tabellen
nedan. Både fysiskt minne och virtuellt minne kan inkludera vilken som helst av de fyra,
medan växlingsfilen endast inkluderar nr. 1 till 3. Minnet i kvadrant nr. 4 fungerar när
det ändras som sin egen dedikerade växlingsfil.

Följande kan hjälpa till med att tolka minnesvärden som visas på processnivå som skalbara
kolumner och diskuteras under avsnitt ”3a. BESKRIVNING av fält”.

%MIN - helt enkelt RES divederat med totalt fysiskt minne
KOD - ”pgm”-delen av kvadrant 3
DATA - hela kvadrant 1 del av VIRT plus alla
explicit mmap:ade filstödda sidor i kvadrant 3
RES - vad som helst som tar upp fysiskt minne vilket, med början med
Linux-4.5, är summan ad de följande tre fälten:
RSan - kvadrant 1-sidor, vilket inkluderar alla
tidigare 3-sidor om de ändras
RSfb - kvadrant 3- och kvadrant 4-sidor
RSdl - kvadrant 2-sidor
RSlå - delmängden av RES som inte kan växlas ut (oavsett kvadrant)
DELT - delmängd av RES (exkluderar 1, inkluderar hela 2 & 4, delvis 3)
VÄXL - potentiellt vilken kvadrant som helst utom 4
ANV - helt enkelt summan av RES och SWAP
VIRT - allt använd och/eller reserverat (oavsett kvadrant)

Obs: även om programavbilder och delade bibliotek betraktas som privata hos en process
kommer de räknas som delade (DELT) av kärnan.

1. KOMMANDORADSflaggor

Obligatoriska argument till långa flaggor är obligatoriska även för korta flaggor.

Även om det inte krävs kan likhetstecknet med endera formen av flaggan och blanktecken
före och/eller efter ”=” är tillåtet.

-b, --batch
Startat top i satsvis läge, vilket kan vara användbart för att skicka utdata från top
till andra program eller till en fil. I detta läge kommer top inte acceptera indata och
kör tills iterationsgränsen du satt med kommandoradsflaggan ”-n” eller tills den dödas.

-c, --cmdline-toggle
Startar top med det senast sparade ”c”-tillståndet omvänt. Alltså, om top visade
kommandorader kommer nu det fältet visa programnamn, och vice versa. Se det interaktiva
kommandot ”c” för ytterligare information.

-d, --delay = SEK [.TIONDELAR]
Anger fördröjningen mellan skärmuppdateringar, och åsidosätter motsvarande värde i den
personliga konfigurationsfilen eller uppstartsstandardvärdet. Senare kan detta ändras
med de interaktiva kommandona ”d” eller ”s”.

Delar av sekunder respekteras, men ett negativt tal är inte tillåtet. I vilket fall som
helst är dock sådana ändringar otillåtna om top kör i Säkert läge, utom för root (om
inte kommandoradsflaggan ”s” användes). För ytterligare information om Säkert läge, se
avsnittet 6d. SYSTEMbegränsningsfil.

-E, --scale-summary-mem = k | m | g | t | p | e
Instruerar top att framtvinga sammanfattningsområdeminne att skalas som:
k — kibibyte
m — mebibyte
g — gibibyte
t — tebibyte
p — pebibyte
e — exbibyte

Detta kan senare ändras med kommandoflaggan ”E”.

-e, --scale-task-mem = k | m | g | t | p
Instruerar top att framtvinga uppgiftsområdesminne att skalas som:
k — kibibyte
m — mebibyte
g — gibibyte
t — tebibyte
p — pebibyte

Detta kan senare ändras med kommandoflaggan ”e”.

-H, --threads-show
Instruerar top att visa enskilda trådar. Utan denna kommandoradsflagga visas en
sammanfattning av alla trådar i varje process. Detta kan senare ändras med det
interaktiva kommandot ”H”.

-h, --help
Visa användningshjälptext, avsluta sedan.

-i, --idle-toggle
Startar top med det senast sparade ”i”-tillståndet omvänt. När denna växel är Av kommer
uppgifter som inte har använt någon CPU sedan den senaste uppdateringen inte visas. För
ytterligare information om denna växel se avsnittet 4c. UPPGIFTOMRÅDETS kommandon,
STORLEK.

-n, --iterations = ANTAL
Anger det maximala antalet iterationer, eller ramar, top skall producera före det
avslutar.

-O, --list-fields
Denna flagga fungerar som en slags hjälp för flaggan -o som visas nedan. Den gör att
top skriver ut vart och ett av de tillgängliga fältnamnen på var sin rad, sedan
avsluta. Sådana namn är föremål för översättningar enligt NLS (National Language
Support, stöd för nationella språk).

-o, --sort-override = FÄLTNAMN
Anger namnet på fältet enligt vilket uppgifter skall sorteras, oavsett vad somavspeglas
i konfigurationsfilen. Man kan lägga till ett ”+” eller ”-” till filnamnet för att även
åsidosätta sorteringsordningen. Ett inledande ”+” kommer tvinga sortering högt till
lågt, medan ett ”-” ser till att ordningen blir lågt till högt.

Denna flagga finns primärt för att stödja automatisk/skriptad satsvis drift.

-p, --pid = PID-LISTA (som: 1,2,3, … eller -p1 -p2 -p3 …)
Övervaka endast processer med angivna process-ID:n. Dock, när det kombineras med
trådläge (”H”) kommer även alla processer i trådgruppen (se TGID) för varje övervakad
PID att visas.

Denna flagga gan ges upp till 20 gånger, eller så kan man ge en kommaavgränsad lista
med upp till 20 pid:ar. Att kombinera ihop båda metoderna är tillåtet.

Ett pid-värde på noll kommer tolkas som process-id:t på programmet top självt när det
har startat.

Detta är endast en kommandoradsflagga och skulle du vilja återgå till normal drift är
det nödvändigt att avsluta och starta om top — ge endast något av dessa interaktiva
kommandon: ”=”, ”u” eller ”U”.

Kommandoradsflaggorna ”p”, ”u” och ”U” är ömsesidigt uteslutande.

-S, --accum-time-toggle
Startar top med det senast sparade ”S”-tillståndet omvänt. När ackumulerad tid-läge är
På listas varje process med cpu-tiden som den och dess döda barn har använt. Se det
interaktiva kommandot ”S” för ytterligare information om detta läge.

-s, --secure-mode
Startar top med säkert läge påtvingat, även för root. Detta läge är mycket bättre styrt
genom en systemkonfigurationsfil (se avsnittet 6. FILER).

-U, --filter-any-user = ANVÄNDARE (som: nummer eller namn)
Visa endast processer med ett användar-id eller användarnamn som matchar det givna.
Denna flagga mot alla användare (verklig, verksam, sparad eller filsystem).

Att lägga till ett utropstecken (”!”) till användar-id:t eller -namnet instruerar top
att visa endast processer med användare som inte stämmer med den angivna.

Kommandoradsflaggorna ”p”, ”U” och ”u” är ömsesidigt uteslutande.

-u, --filter-only-euser = ANVÄNDARE (som: nummer eller namn)
Visa endast processer med ett användar-id eller användarnamn som som matchar den givna.
Denna flagga matchar endast mot det verksamma användar-id:t.

Att lägga till ett utropstecken (”!”) till användar-id:t eller -namnet instruerar top
att visa endast processer med användare som inte stämmer med den angivna.

Kommandoradsflaggorna ”p”, ”U” och ”u” är ömsesidigt uteslutande.

-V, --version
Visa versionsinformation, avsluta sedan.

-w, --width [=KOLUMNER]
I satsvis läge, när det används utan argument kommer top formatera med användning av
miljövariablerna COLUMNS= och LINES=, om de är satta. Annars kommer bredden vara
fixerad till de maximala 512 kolumnerna. Med ett argument kan utmatningsbredden minskas
eller ökas (upp till 512) men antalet rader betraktas som obegränsat.

I normalt visningsläge, när det används utan argument kommer top försöka att formatera
utmatningen med miljövariablerna COLUMNS= och LINES=, om de är satta. Med ett argument
kan utmatningsbredden bara minskas, inte ökas. Oavsett om miljövariabler används eller
ett argument till -w, när man inte är i satsvis läge, kan de faktiska
terminaldimensionerna aldrig överskridas.

Obs: utan användning av denna kommandoradsflagga baseras utmatningsbredden alltid på
terminalen i vilken top anropades oavsett om man kör i satsvis läge eller inte.

-1, --single-cpu-toggle
Startar top med den senast sparade Cpu-tillståndsdelen av sammanfattningsområdet
omvänt. Antingen kommer all cpu-information visas på en ensam rad eller så kommer varje
cpu visas separat, beroende på tillståndet hos kommandoflaggan för NUMA-nod (”2”).

Se de interaktiva kommandona ”1” och ”2” för ytterligare information.

2. SAMMANFATTNINGSvisning

Var och en av de följande tre områdena styrs individellt genom en eller flera interaktiva
kommandon. Se avsnittet 4b. SAMMANFATTNINGSOMRÅDETS kommandon för ytterligare information
avseende dessa möjligheter.

2a. UPPETID och LASTgenomsnitts
Detta avsnitt består av en enda rad som innehåller:
program- eller fönsternamn, beroende på visningsläge
aktuell tid och tiden som gått sedan senaste start
totalt antal användare
systemlastsnitt över de senaste 1, 5 och 15 minuterna

2b. UPPGIFTER och CPU-tillstånd
Detta avsnitt består av minst två rader. I en SMP-miljö kan ytterligare rader avspegla
enskilda CPU-tillståndsprocentsatser.

Rad 1 visar totalt antal uppgifter eller trådar, beroende på tillståndet hos
Trådlägesväxeln. Den totalen är vidare klassificerad som:
körande; sovande; stoppade; zombier

Rad 2 visar CPU-tillståndsprocentsatser baserat på intervallet sedan den senaste
uppdateringen.

Som standard visas procentsatser för dessa individuella kategorier. Beroende på
kärnversionen visas kanske inte fältet st.
an : tid då icke nice:ade användarprocesser körts
sy : tid då kärnprocesser körts
ni : tid då nice:ade användarprocesser körts
ia : tid tillbringad i kärnans inaktivetetshanterare
vä : tid väntande på fullgord I/O
ha : tid tillbringad med att betjäna hårdvaruavbrott
ma : tid tillbringat med att betjäna mjukvaruavbrott
st : tid stulen från denna vm av hypervisorn

Värdet ”sy” ovan avspeglar även tiden som används till att köra en virtuell cpu för
gästoperativsystem, inklusive dem med ett nice-värde.

Utöver den första uppgifts-/trådraden finns det alternativa CPU-visningslägen tillgängliga
via 4-vägskommandoflaggan ”t”. De visar en förkortad sammanfattning som består av dessa
element:
a b c d
%Cpu/er: 75.0/25.0 100[ … ]

Där: a) är ”användarens” (an + ni) procent; b) är ”systemets” (wy + ha + ma + gäster)
procent; c) är den totala procenten; och d) är en av två visuella grafer av dessa
representationer. Sådana grafer avspeglar även separata ”användar”- och ”system”-delar.

Om kommandoflaggan ”4” används för att ge mer än två cpu:er per rad kommer resultaten
ytterligare förkortas och eliminera element a) och b). Dock avspeglas den informationen
fortfarande i själva grafen under antagandet att färg är aktivt eller, om inte, visas
streck eller block.

Se avsnittet 4b. SAMMANFATTNINGSOMRÅDETS kommandon för ytterligare information om
kommandoradsflaggorna ”t” och ”4”.

2c. MINNESanvändning
Detta avsnitt består av två rader som kan uttrycka värden i kibibyte (KiB) till exbibyte
(EiB) beroende på skalfaktorn med det interaktiva kommandot ”E”. Källfälten från filen
/proc/meminfo visas i parenteser.

Rad 1 avspeglar fysiskt minne, klassificerat som:
totalt ( MemTotal )
fritt ( MemFree )
anv. ( MemTotal - MemAvailable )
buff/cache ( Buffers + Cached + SReclaimable )

Rad 2 avspeglar huvudsakligen virtuellt minne, klassificerat som:
totalt ( SwapTotal )
fritt ( SwapFree )
anv. ( SwapTotal - SwapFree )
tillg ( MemAvailable, vilket är fysiskt minne )

Värdet tillg på rad 2 är en uppskattning av fysiskt minne tillgängligt för att starta nya
program, utan växling. Till skillnad mot fältet fritt försöker det att ta hänsyn till
sid-cache och minnesskivor som kan begäras tillbaka direkt. Det är tillgängligt i kärna
3.14, emulerad med kärnor 2.6.27+, och annars detsamma som fritt.

I de alternativa minnesvisningslägena visas två förkortade sammanfattningsrader som
innehåler dessa elment:
a b c
GiB Minn: 18.7/15.738 [ … ]
GiB Växl: 0.0/7.999 [ … ]

Där: a) är procentsatsen använt; b) är det totalt tillgängliga; och c) är en av två
visuella grafer över dessa representationer.

I fallet fysiskt minne representerar procentsatsen det totala minus det uppskattade
tillgängliga noterat ovan. Grafen ”Minn” själv är delad mellan den icke-cachade delen av
använt och det återstående minnet som inte i övrigt räknas in av tillgängligt. Se
avsnittet 4b. SAMMANFATTNINGSOMRÅDETS kommandon och kommandot ”m” för ytterligare
information om denna speciella 4-vägsväxel.

Denna tabell kan vara till hjälp i att tolka de skalade värdena som visas:
KiB = kibibyte = 1024 byte
MiB = mebibyte = 1024 KiB = 1 048 576 byte
GiB = gibibyte = 1024 MiB = 1 073 741 824 byte
TiB = tebibyte = 1024 GiB = 1 099 511 627 776 byte
PiB = pebibyte = 1024 TiB = 1 125 899 906 842 624 byte
EiB = exbibyte = 1024 PiB = 1 152 921 504 606 846 976 byte

3. FÄLT / kolumner

3a. BESKRIVNING av fält
Listat nedan är tops tillgängliga processfält (kolumner). De visas i strikt
ascii-alfabetisk ordning efter deras engelska namn. Man kan anpassa deras position och
huruvida de visas eller inte med det interaktiva kommandot ”f” (Fälthantering).

Alla fält kan väljas som sorteringsfält, och man kan styra huruvida de soteras
högt-till-lågt eller lågt-till-högt. För ytterligare information om sorteringsmöjligheter
se avsnittet 4c. UPPGIFTSOMRÅDETS kommandon, SORTERING.

Fälten relaterade till fysiskt minne eller virtuellt minne refererar ”(KiB)” vilket är
visningsläget utan suffix. Sådana fält kan dock skalas från KiB till PiB. Skalningen styrs
via det interaktiva kommandot ”e” eller etableras vid uppstart via en byggflagga.

%CPU — CPU-användning
Uppgiftens andel av den förlupna CPU-tiden sedan den senaste uppdateringen, uttryckt
som en procentsats av den totala CPU-tiden.

I en miljö med sann SMP, om en process är multitrådad och top inte arbetar i
trådläge, kan andelar större än 100 % rapporteras. Man kan växla trådläge med det
interaktiva kommandog ”H”.

För multiprocessormiljöer gäller även att, om Irix-läget är Av, kommer top köra i
Solaris-läge där en uppgifts cpu-användning delas med det totala antalet CPU:er. Man
växlar Irix-/Solaris-lägen med det interaktiva kommandot ”I”.

Obs: när man kör i skogsvyläge (”V”) med barn infällda (”v”) kommer detta fält även
inkludera CPU-tiden för dessa osynliga barn. Se avsnittet 4c. UPPGIFTSOMRÅDETS
kommandon, INNEHÅLL för mer information om växlarna ”V” och ”v”.

%CUB — CPU-utnyttjande
Detta fält är identiskt med %CUA nedan, förutom att procentsatsen även avspeglar
skördade barnprocesser.

%CUA — CPU-utnyttjande
En uppgifts totala CPU-användning dividerat med den gångna körtiden, uttryckt som en
procentsats.

Om en process för närvarande visar högt CPU-användande kan detta fält hjälpa till att
avgöra om sådant beteende är normalt. Omvänt, om en proces har lågt CPU-användande för
närvarande kan %CUA avspegla högre historiska behov över dess livstid.

%MIN — Minnesanvändning (RES)
En uppgifts aktuella residenta andel av tillgängligt fysiskt minne.

Se ”ÖVERSIKT, Linux minnestyper” för ytterligare detaljer.

AGID — Autogruppidentifierare
Autogruppidentifieraren som hör ihop med en process. Denna funktion fungerar
tillsammans med CFS-schemaläggaren för att förbättra interaktiv skrivbordsprestanda.

När /proc/sys/kernel/sched_autogroup_enabled är satt skapas en ny autogrupp för varje
ny session (se SID). Alla processer som avgrenats därefter i den sessionen ärver
medlemskapet i denna autogrupp. Kärnan försöker likafördela CPU-sykler över sådana
grupper. Alltså, en autogrupp med många CPU-intensiva processer (t.ex. make -j) kommer
inte att dominera en autogrupp med endast en eller två processer.

När -1 visas betyder det att denna information inte är tillgänglig.

AGNI — Autogruppens nice-värde
Autogruppens nice-värde vilket påverkar schemaläggningen för alla processer e den
gruppen. Ett negativt nice-värde betyder högre prioritet, medan ett positivt
nice-värde betyder lägre prioritet.

KGNAMN — Styrgruppsnamn
Namnet på kontrollgruppen vilken en process hör, eller ”-” om inte tillämpligt för den
processen.

Detta kommer typiskt vara den sista posten i den fullständiga listan av
kontrollgrupper som visas under nästa rubrik (KGRUPPR). Och liksom gäller där, har
detta fält variabel bredd.

KGRUPPR — Styrgrupper
Namnen på kontrollgrupperna till vilken en process hör, eller ”-” om inte tillämpligt
för den processen.

Kontrollgrupper gör att man kan allokera resurser (cpu, minne, nätverksbandbredd,
etc.) bland installationsdefinierade grupper av processer. De möjliggör finkorning
styrning av allokeringen, nekandet, prioriteringen, hanteringen och övervakningen av
dessa resurser.

Många olika hierarkier av kgrupper kan finnas samtidigt på ett system och varje
hierarki är kopplat till ett eller flera subsystem. Ett subsystem representerar en
ensam resurs.

Obs: Fältet KGRUPPR, till skillnad mot de flesta kolumner, har inte fast bredd. När
det visas kommer det och alla andra kolumner med variabel bredd allokeras all
återstående skärmbredd (upp till ett maximum 512 tecken). Trots det kan sådana fält
med variabel bredd huggas av. Se avsnittet 5c. RULLA ett fönster för ytterligare
information om hur man kommer åt avhuggen data.

KOD — Kodstorlek (KiB)
Mängden fysiskt minne som just nu ägnat åt körbar kod, även känt som den residenta
textmängdens storlek eller TRS.

Se ”ÖVERSIKT, Linux minnestyper” för ytterligare detaljer.

KOMMANDO — Kommandonamn eller kommandorad
Visa kommandoraden som användes för att starta en uppgift eller namnet på det
tillhörade programmet. Man växlar mellan kommandorad och namn med ”c”, vilket är både
en kommandoradsflagga och ett interaktivt kommando.

När man har valt att visa kommandorader kommer processer utan en kommandorad som
kärntrådar) visas med endast programnamnet i hakparentesr, som i detta exempel:
[kthreadd]

Detta fält kan även påverkas av visningsläget skogsvy. Se det interaktiva kommandot
”V” för ytterligare information om det läget.

Obs: Fältet KOMMANDO, till skillnad mot de flesta kolumner, har inte fast bredd. När
det visas kommer det och alla andra kolumner med variabel bredd allokeras all
återstående skärmbredd (upp till ett maximum 512 tecken). Trots det kan sådana fält
med variabel bredd huggas av. Detta gäller särskilt för detta fält när kommandorader
visas (det interaktiva kommandot interaktivt kommando). Se avsnittet 5c. RULLA ett
fönster för ytterligare information om hur man kommer åt avhuggen data.

DATA — Data- + stackstorlek (KiB)
Mängden privat minne reserverat av en process. Detta är även känt även känt som den
residenta datamängdens storlek eller DRS. Sådant minne behöver ännu inte vara mappat
till fysiskt minne (RES) men kommer alltid att inkluderas i mängden virtuellt minne
(VIRT).

Se ”ÖVERSIKT, Linux minnestyper” för ytterligare detaljer.

FÖRLUP. — Förlupen körtid
Tidsåtgången sedan en process startades. Alltså, den senast startade uppgiften kommer
visa det minsta tidsintervallet.

Värdet kommer uttryckas som ”HH,MM” (timmar,minuter) men är föremål för ytterligare
skalning om intervallet blir för stort för att passa kolumnbredden. Vid den tidpunkten
kommer det att skalas till 'DD+HH' (dagar+timmar) och möjligen därutöver.

MILJÖ — Milöjövariabler
Visa alla miljövariablerna, om några, som ses av respektive processer. Dessa variabler
kommer visas sin råa ordning, inte den sorterade ordning man är van vid att se med ett
”set” utan argument.

Obs: Fältet MILJÖ, till skillnad mot de flesta kolumner, har inte fast bredd. När det
visas kommer det och alla andra kolumner med variabel bredd allokeras all återstående
skärmbredd (upp till ett maximum 512 tecken). Trots det kan sådana fält med variabel
bredd huggas av. Detta gäller särskilt för detta fält. Se avsnittet 5c. RULLA ett
fönster för ytterligare information om hur man kommer åt avhuggen data.

KÖRBAR — Körbars sökväg
Där det är tillgängligt är detta den fullständiga sökvägen till den körbara, inklusive
programnamnet.

Obs: Fältet KÖRBAR har, till skillnad mot de flesta kolumner, inte fast bredd. När det
visas kommer det plus eventuella andra kolumner med variabel bredd allokeras all
återstående skärmbredd (upp till de maximala 512 tecknen).

Flaggor — Uppgiftens flaggor
Denna kolumn representerar uppgiftens aktuella schemaläggningsflaggor vilka uttrycks i
hexadecimal notation och med nollor utelämnade. Dessa flaggor är officiellt
dokumenterade i <linux/sched.h>.

GID — Grupp-Id
Den effektiva gruppens ID.

GRUPP — Gruppnamn
Den effektiva gruppens namn.

LOGID — Inloggningsanvändar-Id
Användar-ID:t som användes vid inloggning. När -1 visas betyder det att denna
informaion inte är tillgänglig.

LXC — Lxc-behållarnamn
Namnet på den lxc-behållare i vilken uppgiften kör. Om en process inte kör inuti en
behållare kommer ett streck (”-”) visas.

NI — Nice-värde
Nice-värdet på uppgiften. Ett negativt nice-värde betyder högre prioritet, medan ett
positivt nice-värde betyder lägre prioritet. Noll i detta fält betyder helt enkelt att
prioriteten inte kommer justeras när en uppgifts körbarhet bestäms.

Obs: Detta värde påverkar bara schemaläggningsprioritet relativt mot andra processer i
samma autogrupp. Se fälten ”AGID” och ”AGNI” för ytterligare information om
autogrupper.

NU — Senast kända NUMA-nod
Ett tal representerar NUMA-noden associerad med den senast använda processorn (”P”).
När -1 visas betyder det att NUMA-information inte är tillgänglig.

Se de interaktiva kommandona ”2” och ”3” för ytterligare NUMA-möjligheter som påverkar
sammanfattningsområdet.

OOMj — Justeringsfaktor för slut på minnet
Värdet, som går från -1000 till +1000, läggs till det aktuella slut-på-minnet-värdet
(OOMv) vilket sedan används för att avgöra vilken uppgift som skall dödas när minnet
är uttömt.

OOMv — Slut på minnet-värde
Detta värde, som går från 0 till +1000, används för att välja uppgift(er) att döda när
minnet är uttömt. Noll översätts till ”döda aldrig” medan 1000 betyder ”döda alltid”.

P — Senast använd CPU (SMP)
Ett nummer som representerar den senast använda processorn. I en sann SMP-miljö kommer
detta sannolikt ändras ofta eftersom kärnan avsiktligt använder svag affinitet.
Dessutom kan själva körandet av top bryta denna svaga affinitet få fler processer att
byta CPU oftare (på grund av den ökade efterfrågan på CPU-tid).

PGRP — Processgrupps-Id
Varje process är medlem av en unik processgrupp vilken används för att distribuera
signaler och av terminaler för att skilja begäranden som sin indata och utdata. När en
process skapas (grenas) blir den en medlem i sin förälders processgrupp. Enligt
konvention är detta värde lika med process-ID (se PID) för den första medlemmen i
processgruppen, kallad processgruppens ledare.

PID — Process-Id
En uppgifts unika process-ID, vilket periodiskt slår runt, men aldrig startar om på
noll. I kärnans termer är det en körbar enhet definerad av en task_struct.

Detta värde kan även användas som: en processgrupps-ID (se PGRP); en sessions-ID för
sessionsledaren (se SID); en trådgrupps-ID för trådgruppsledaren ((se TGID); och en
TTY-processgrupps-iID för processgruppsledaren (se TPGID).

FPID — Föräldraprocess-Id
Uppgiftens förälders process-ID (pid).

PR — Prioritet
Uppgiftens schemaläggningsprioritet. Om man ser ”rt” i detta fält betyder det att
uppgiften kör under schemaläggningprioritet för realtid.

Under linux är realtidsprioritet något missledande eftersom traditionellt
operativsystemet självt inte gick att avbryta (preempt). Och medan kärna 2.6 kan göras
avbrytbar (preemptible) är den inte alltid det.

ARSS — Andel resident minne, smaps (KiB)
Proportionen av denna uppgifts andel av ”RSS” där varje sida delas av antalet
processer som delar den. Det är även summan av fälten ”ASan”, ”ASfb” och ”ASdelt”.

Till exempel, om en process ar 1000 residenta sidor själv och 1000 residenta sidor som
delas med en annan process skulle dess ”ARSS” vara 1500 (gånger sidstorleken).

Att komma åt smaps-värden är 10× dyrare än annan minnesstatistik och data för andra
användare kräver root-privilegier.

ASan — Andel anonymt minne, smaps (KiB)
ASfb — Andel filminne, smaps (KiB)
ASdelt — Andel shmem-minne, smaps (KiB)
I liket med vad som gällde för ”ARSS” ovan (total proportionell andel resident minne)
representerar dessa fält andelen av denna uppgifts del av varje typ av minne dividerat
med antalet processer som delar det.

Att komma åt smaps-värden är 10× dyrare än annan minnesstatistik och data för andra
användare kräver root-privilegier.

RES — Storlek på resident minne (KiB)
En delmängd av den virtuella adressrymden (VIRT) som representerar det inte utväxlade
fysiska minnet en uppgift just nu använder. Det är också summan av fälten ”RSan”,
”RSfb” och ”RSdl”.

Det kan inkludera privata anonyma sidor, privata sidor avbildade mot filer (inklusive
programavbilder och delade bibliotek) plus delade anonyma sidor. Allt sådant minne
stödjs av den växlingsfil som representeras separat under VÄXL.

Slutligen kan detta fält även inkludera delade filstödda sidor som, när de modifieras,
beter sig som en dedikerad växlingsfil och alltså aldrig kommer påverka VÄXL.

Se ”ÖVERSIKT, Linux minnestyper” för ytterligare detaljer.

RSS — Resident minne, smaps (KiB)
En annan, mer exakt vy av processens ej utväxlade fysiska minne. Det hämtas från filen
”smaps_rollup” och är i allmänhet något större än det som visas för ”RES”.

Att komma åt smaps-värden är 10× dyrare än annan minnesstatistik och data för andra
användare kräver root-privilegier.

RSan — Storlek på resident anonymt minne (KiB)
En delmängd av resident minne (RES) som representerar privata sidor inte avbildade mot
en fil.

RSfb — Storlek på resident minne med bakomliggande fil (KiB)
En delmängd av resident minne (RES) som representerar de implicit delade sidor som
stöds av programavbilder och delade bibliotek. Det inkluderar även explicita
filavbildningar, både privata och delade.

RSlå — Storlek på resident låst minne (KiB)
En delmängd av resident minne (RES) som inte kan växlas ut.

RSdl — Storlek på resident delat minne (KiB)
En delmängd av resident minne (RES) som reprecenterar de explicit delade anonyma
shm*/mmap-sidorna.

VAID — Verkligt användar-id
Det verkliga användar-ID:t.

VANV — Verkligt användarnamn
Det verkliga användarnamnet.

S — Processtatus
Status för uppgiften kan vara en av:
D = oavbrytbar sömn
I = inaktiv
R = körande
S = sovande
T = stoppad av jobbstyrsignal
t = stoppad av felsökare under spårning
Z = zombie

Uppgifter som visas som körande bör man egentligen tänka på som redo att köra —
deras task_struct är helt enkelt representerad i Linux körkö. Även utan en sann
SMP-maskin kan man se flera uppgifter i detta tillstånd beroende på tops
fördröjningsintervall och nice-värde.

DELT — Storlek på delat minne (KiB)
En delmängd av resident minne (RES) som kan användas av andra processer. Det kommer
inkludera delade anonyma sidor och delade filstödda sidor. Det inkluderar även privata
sidor som är avbildade på filer som representerar programavbilder och delade
bibliotek.

Se ”ÖVERSIKT, Linux minnestyper” för ytterligare detaljer.

SID — Sessions-id
En session är en samling processgrupper (se PGRP), vanligen etablerad av
inloggningsskalet. En nyavgrenad process går med i sin skapares session. Som
konvention är detta värde lika med sessionens första medlems process-ID (se PID),
kallad sessionsledaren, vilket vanligen är inloggningsskalet.

STARTAD — Starttidsintervall
Tidslängden sedan systemstarten när en process startades. Alltså kommer den senast
startade uppgiften visa det största tidsintervallet.

Värdet kommer uttryckas som ”MM:SS” (minuter:sekunder). Men om intervallet är för
stort för att få plats i kolumnbredden kommer det att skalas som ”HH,MM”
(timmar,minuter) och möjligen därutöver.

SAID — Sparat användar-id
Det sparade användar-ID:t.

KOMPPGID — Komplementära grupp-id:n
Eventuella kompletterande gruppers ID:n etablerade vid inloggning eller ärvda från en
uppgifts förälder. De visas i en kommaseparerad lista.

Obs: Fältet KOMPGID har, till skillnad mot de flesta kolumner, inte fast bredd. När
det visas kommer det plus eventuella andra kolumner med variabel bredd allokeras all
återstående skärmbredd (upp till de maximala 512 tecknen).

KOMPGRP — Komplementära gruppnamn
Eventuella kompletterande gruppers namn etablerade vid inloggning eller ärvda från en
uppgifts förälder. De visas i en kommaseparerad lista.

Obs: Fältet KOMPGRP har, till skillnad mot de flesta kolumner, inte fast bredd. När
det visas kommer det plus eventuella andra kolumner med variabel bredd allokeras all
återstående skärmbredd (upp till de maximala 512 tecknen)

SANV — Sparat användarnamn
Det sparade användarnamnet.

VÄXL — Växlad storlek (KiB)
Den tidigare residenta delen av en uppgifts adressutrymme skrivet till växlingsfilen
när fysiskt minne blir överanvänt.

Se ”ÖVERSIKT, Linux minnestyper” för ytterligare detaljer.

TGID — Trådgrupps-id
Trådgruppens ID som en uppgift hör till. Det är trådgruppledarens PID. I kärnans
termer representerar det de uppgifter som delar en mm_struct.

TID — CPU-tid
Total CPU-tid uppgiften har använt sedan den startades. När kumulativt läge är På
listas varje process med cpu-tiden som den och dess döda barn har använt. Man växlar
kumulativt läge med ”S”, vilket är både en kommandoradsflagga och ett interaktivt
kommando. Se Det interaktiva kommandot ”S” för ytterligare information om detta läge.

TID+ — CPU-tid, hundradelar
Samma som TID, men avspeglar mer noggrannhet genom hundradelar av sekunder.

TPGID — Tty-processgrupps-id
Förgrundsprocessens processgrupps-ID för den anslutna tty:n, eller -1 om en process
inte är ansluten till en terminal. Enligt konvention är detta värde lika med
processgruppsledarens (se PGRP) process-ID (se PID).

TTY — Styrande tty
Styrterminalens namn. Detta är vanligen enheten (serieporten, pty, etc.) processen
startades ifrån, och vilken den använder för inmatning och utmatning. Dock behöver
inte en terminal vara kopplad till en terminal, i vilket fall man ser en ”?” visad.

AID — Användar-id
Uppgiftens effektiva ägares användar-ID.

ANV — Använt minne (KiB)
Detta fält representerar ej växlat fysiskt minne en uppgift använder (RES) plus den
utväxlade delen av dess adressutrymme (VÄXL).

Se ”ÖVERSIKT, Linux minnestyper” för ytterligare detaljer.

ANVÄNDARE — Användarnamn
Uppgiftens effektiva ägares användarnamn.

URSS — Unika mängdens storlek
Den inte utväxlade andelen av fysiskt minne (”RSS”) som inte delas med någon annan
process. Det härleds fron filen ”smaps_rollup”.

Att komma åt smaps-värden är 10× dyrare än annan minnesstatistik och data för andra
användare kräver root-privilegier.

VIRT — Storleken på virtuellt minne (KiB)
Den totala mängden virtuellt minne som används av uppgiften. Den inkluderar all kod,
data och delade bibliotek plus sidor som har växlats ut och sidor som har avbildats
men inte använts.

Se ”ÖVERSIKT, Linux minnestyper” för ytterligare detaljer.

WKAN — Sover i en funktion
Detta fält kommer visa namnet på kärnfunktionen i vilken uppgiften just nu sover.
Körande uppgifter kommer visa ett streck (”-”) i denna kolumn.

ioL — I/O-byte lästa
Antalet byte en process orsakade att de lästes från lagringsnivån.

Root-privilegier krävs för att visa ”io”-data för andra användare.

ioLåt — I/O-läsåtgärder
Antalet läs-I/O-åtgärder (systemanrop) för en process. Sådana anrop resulterar inte
nödvändigtvis i faktisk fysisk disk-I/O.

ioS — I/O-byte skrivna
Antalet byte en process orsakade att de skickades till lagringsnivån.

ioSåt — I/O-skrivåtgärder
Antalet skriv-I/O-åtgärder (systemanrop) för en process. Sådana anrop resulterar inte
nödvändigtvis i faktisk fysisk disk-I/O.

aSmu — Antal smutsiga sidor
Antalet sidor som har ändrats sedan de senast skrevs till extra lagring. Smutsiga
sidor måste skrivas till extra lagring före den motsvarande fysiska minnesplatsen kan
användas för någon annan virtuell sida.

Detta fält är föråldrat sedan linux 2.6 och är alltid noll.

aSmå — Antal större sidfel
Antalet stora sidfel som inträffat för en uppgift. Ett sidfel inträffar när en process
försöker läsa från eller skriva till en virtuell sida som inte för närvarande finns i
dess adressrymd. Ett stort sidfel är när extra lagring är inblandat i att göra sidan
tillgänglig.

aSmå — Antal mindre sidfel
Antalet små sidfel som inträffat för en uppgift. Ett sidfel inträffar när en process
försöker läsa från eller skriva till en virtuell sida som inte för närvarande finns i
dess adressrymd. Ett litet sidfel blandar inte in åtkomst av extra lagring för att
göra sidan tillgänglig.

nTR — Antal trådar
Antalet trådar kopplade till en process.

nrGRUPPER — CGROUP-namnrymd
Inoden för namnrymden som används för att dölja identiteten på styrgruppen i vilken
processen är en medlem.

nrIPK — IPK-namnrymd
Inoden för namnrymden som används för att isolera resurser för
interprocesskommunikation (IPK) såsom System V IPC-objekt och POSIX-meddelandeköer.

nrMNT — MNT-namnrymd
Inoden för namnrymden som används för att isolera monteringspunkter för filsystem och
därmed erbjuder olika vyer av filsystemshierarkin.

nrNÄT — NÄT-namnrymd
Inoden för namnrymden som används för att isolera resurser såsom nätverksenheter,
IP-adresser, IP-ruttläggning, portnummer etc.

nrPID — PID-namnrymd
Inoden för namnrymden som används för att isolera process-ID-nummer vilket betyder att
de inte behöver vara unika. Alltså kan varje sådan namnrymd ha sin egen ”init/systemd”
(PID nr. 1) för att hantera diverse initieringsuppgifter och skörda föräldralösa
barnprocesser.

nrTID — TIDS-namnrymd
Inoden för namnrymden som låter processer se olika systemtider på ett sätt liknande
det för UTS-namnrymden.

nrANV — ANVÄNDAR-namnrymd
Inoden för namnrymden som används för att isolera användar- och grupp-ID-nummer.
Alltså kan en process ha ett normalt opriviligierat anändar-ID utanför en
användarnamnrymd medan den har användar-ID 0, men fullständiga root-privilegier, inuti
den namnrymden.

nrUTS — UTS-namnrymd
Inoden för namnrymden som används för att isolera värdnamn och NIS-domännamn. UTS
betyder helt enkelt ”UNIX Time-sharing System”.

vSt — Delta av antal stora sidfel
Antalet stora sidfel som har inträffat sedan den senaste uppdateringen (se aSto).

vSm — Delta av antal mindre sidfel
Antalet små sidfel som har inträffat sedan den senaste uppdateringen (se aSmå).

3b. HANTERING av fält
Efter att trycka det interaktiva kommandot ”f” (fälthantering) kommer man presenteras med
en skärm som visar: 1) namnet på ”aktuellt” fönster; 2) det utsedda sorteringsfältet; 3)
alla fält i deras aktuella ordning tillsammans med beskrivningar. Poster markerade med en
asterisk är fält som visas just nu, i den mån skärmbredden tillåter.

• Som intruktionerna på skärmen indikerar navigerar man mellan fälten med
piltangenterna upp och ner. Tangenterna PgUp, PgDn, Home och End kan också användas
för att snabbt nå det första eller sista tillgängliga fältet.

• Piltangenten höger väljer ett fält för att flyttas och piltangenten vänster eller
tangenten <Enter> fastställer det fältets placering.

• Tangenten ”d” eller <mellanslag> växlar ett fälts visningsstatus, och därmed
förekomsten eller frånvaron av asterisken.

• Tangenten ”s” markerar ett fält som sorteringsfältet. Se avsnittet 4c.
UPPGIFTSOMRÅDETS kommandon, SORTERING för ytterligare information om valet av
sorteringsfält.

• Tangenterna ”a” och ”w” kan användas för att bläddra igenom alla tillgängliga
fönster och tangenterna ”q” eller <Esc> går ur fälthanteringen.

Fälthanteringsskärmen kan även användas för att ändra ”aktuell” fönster-/fältgrupp i
antingen helskärmsläge eller alternativt visningsläge. Det som var målet när ”q” eller
<Esc> trycktes kommer att göras aktuellt när man återgår till top-visningen. Se avsnittet
5. ALTERNATIVA SKÄRMARS utseende och det interaktiva kommandot ”g” för kunskap om aktuella
fönster och fältgrupper.

Obs: ett fönster som har rullats horisontellt kommer att återställas om några
fältändringar görs via fälthanteringsskärmen. Eventuell vertikal rullningsposition,
däremot, kommer inte påverkas. Se avsnittet 5c. RULLA ett fönster för ytterligare
information om att rulla vertikalt och horisontellt.

4. INTERAKTIVA kommandon

Listade nedan är ett kort register över kommandon i kategorier. Några kommandon förekommer
mer än en gång — deras betydelse eller omfattning kan variera beroende på sammahanget i
vilket de ges.

4a. Globala-kommandon
<Ent/Sp> ?, =, 0,
A, B, d, E, e, g, H, h, I, k, q, r, s, W, X, Y, Z,
^G, ^K, ^N, ^P, ^U, ^L, ^R
4b. Sammanfattningsområdets.kommandon
C, l, t, m, 1, 2, 3, 4, 5, !
4c. Uppgiftområdets-kommandon
Utseende: b, J, j, x, y, z
Innehåll: c, F, f, O, o, S, U, u, V, v, ^E
Storlek: #, i, n
Sortering: <, >, f, R
4d. FÄRGavbildning
<Ret>, a, B, b, H, M, q, S, T, w, z, 0 - 7
5b. Kommandon-för-fönster
-, _, =, +, A, a, G, g, w
5c. Rulla-ett-fönster
C, Upp, Ned, Vänster, Höger, PgUp, PgDn, Home, End
5d. Söka-i-ett-fönster
L, &
5e. Filtrera-i-ett-fönster
O, o, ^O, =, +

4a. GLOBALA kommandon
De globala interaktiva kommandona är alltid tillgängliga påde i helskärmsläge och
alternativt visningsläge. Dock är några av dessa interaktiva kommandon inte tillgängliga
när man kör i säkert läge.

Om man vill veta i förväg huruvida eller inte ens top har säkrats, fråga helt enkelt efter
hjälp och titta på systemsammanfattningen på den andra raden.

<Enter> eller <Mellanslag> :Uppdatera visningen
Dessa kommandon väcker upp top och som följd av mottagande av någon indata kommer
hela skärmen ritas om. De framtvingar även en uppdatering av eventuella ändringar i
drift av cpu eller fysiskt minne.

Man kan använda vilken som helst av dessa tangenter om man har ett långt
fördröjningsintervall och vill se den aktuella statusen.

? | h :Hjälp
Det finns två hjälpnivåer tillgängliga. Den första kommer ge en påminnelse om alla
gruldäggande interaktiva kommandon. Om top är säkrad kommer den skärmen vara
förkortad.

Att trycka ”h” eller ”?” på den hjälpskärmen kommer ta en till hjälp för de
interaktiva kommandon som är tillämpliga på alternativt visningsläge.

= :Gå ur visningsbegränsningar
Tar bort begränsningar på vad som visas. Detta kommando kommer återställa kommandon
”i” (inaktiva uppgifter), ”n” (max uppgifter), ”v” (dölj barn) och ”F” fokus som
kan vara aktiva. Det avslutar också PID-monitorering, användarfiltrering, annan
filtrering, lokaliseringsbearbetning och kombinera-Cpu-läge.

Dessutom, om fönstret har rullats kommer det at återställas av detta kommando.

0 :Nollundertryckningsväxel
Detta kommando styr huruvida nollor visas eller undertrycks för många av fälten i
ett uppgiftsfönster. Fält som AID, GID, NI, PR eller P påverkas inte av denna
växel.

A :Alternativt visningslägesväxel
Detta kommando kommer att byta mellan helskärmsläge och alternativt visningsläge.
Se avsnittet 5. ALTERNATIVA SKÄRMARS utseende och det interaktiva kommandot ”g” för
insikt i aktuella fönster och fältgrupper.

B :Fetstil-avaktiverings/aktiveringsväxel
Detta kommando kommer påverka användningen av terminalegenskapen feltstil och
ändrar både sammanfattningsområdet och .sp 40u t för ”aktuellt” fönster. Även om
det är tänkt i första hand för dumma terminaler kan det användas när som helst.

Obs: när denna växel är På och top kör i monokromt läge kommer hela skärmen
uppträda som normal text. Alltså, om inte växeln ”x” och/eller ”y” använder omvänd
markering kommer det inte finnas någon visuell bekräftelse ens att de är på.

* d | s :Ändra tidsfördröjningsintervallet
Man får frågan om att ange fördröjningstiden, i sekunder, mellan
skärmuppdateringar.

Delar av sekunder respekteras, men ett negativt tal är inte tillåtet. Att ange 0
medför (nästan) kontinuerliga uppdateringar, med en otillfredsställande bild
eftersom systemet och tty-drivritunen försöker hänga med i tops begäranden.
Fördröjningsvärdet är omvänt proportionellt till systembelastningen, så sätt det
med försiktighet.

Om man vid något tillfälle vill veta den aktuella fördröjningstiden, be helt enkelt
om hjälp och se systemsammanfattningen på andra raden.

E :Styr sammanfattningens minnesskala i sammanfattningsområdet
Med detta kommando kan man gå runt mellan de möjliga minnesskalningarna i
sammanfattningsområdet vilket går från KiB (kibibyte ller 1 024 byte) till EiB
(exbibyte eller 1 152 921 504 606 846 976 byte).

Om man ser ett ”+” mellan ett visat tal och den följande etiketten betyder det att
top var tvunget att hugga av en del av det talet. Genom att öka skalfaktorn kan
sådan avhuggning undvikas.

e :Styr uppgiftsminnesskallan i uppgiftsområdet
Med detta kommando kan man gå runt mellan de tillgängliga minnesskalningarna i
uppgiftsområdet viket går från KiB (kibibyte eller 1 024 byte) till PiB (pebibyte
eller 1 125 899 906 842 624 byte).

Även om top kommer försöka respektera den valda målintervallet kan ytterligare
skalning fortfarande vara nödvändigt för att få plats med aktuella värden. OM man
vill se ett mer homgent resultat i minneskolumnerna är att höja skalintervallet
vanligen ett sätt att nå det målet. Att öka det för högt kommer dock förmodligen
skapa ett resultat med bara nollor vilket inte kan undertryckas med det interaktiva
kommandot ”0”.

g :Välj en annan fönster-/fältgrupp
Man kommer få frågan om att ange ett tal mellan 1 och 4 som anger den fältgrupp som
skall göras till ”aktuellt” fönster. Man blir snart bekväm med dessa 4 fönster,
särskilt efter att ha experimenterat med alternativt visningsläge.

H :Trådlägesväxel
När denna växel är På kommer enskilda trådar visas för alla processer i alla
synliga uppgiftsfönster. Annars visar top en sammanfattning av alla trådar i varje
process.

I :Irix-/Solaris-lägesväxel
När man arbetar i Solaris-läge (”I” växlat Av) kommer en uppgifts cpu-användning
delas med det totala antalet cpu:er. Efter att ge detta kommando blir man meddelad
om det nya tillståndet för denna växel.

* k :Döda en uppgift
Man får frågan om vilken PID och signalen som skall skickas.

Att inte ange någon PID eller ett negativt tal kommer tolkas som standardvärdet i
frågan (den första uppgift som är listad). Ett PID-värde på noll betyer programmet
top självt.

Standardsignalen, som den avspeglas i frågan, är SIGTERM. Man kan dock skicka
vilken signal som helst, via nummer eller namn.

Om man vill avbryta dödandeprocessen, gör men en av följande beroende på hur långt
man kommit:
1) vid frågan om pid, skriv ett ogiltigt nummer
2) vid frågan om signal, skriv 0 (eller godtycklig ogiltig signal)
3) vid godtycklig fråga, skriv <Esc>

q :Avsluta

* r :Ändra nice för en uppgift
Man får fråga om ett PID och sedan värdet att sätta dess nice till.

Att inte ange någon PID eller ett negativt tal kommer tolkas som standardvärdet i
frågan (den första uppgift som är listad). Ett PID-värde på noll betyer programmet
top självt.

Ett positivt nice-värde gör att processen förlorar prioritet. Omvänt gör ett
negativt nice-värde att processen ses mer fördelaktigt av kärnan. Som en allmän
regel kan vanliga användare bara öka nice-värdet och hindras från att sänka det.

Om man vill avbryta processen att ändra nice-värde, gör men en av följande beroende
på hur långt man kommit:
1) vid frågan om pid, skriv ett ogiltigt nummer
2) vid frågan om nice, skriv <Enter> utan någon indata
3) vid godtycklig fråga, skriv <Esc>

W :Skriv konfigurationsfilen
Detta kommer spara alla valda alternativ och växlar plus det aktuella visningsläget
och fördröjningstiden. Genom att ge detta kommando just före man avslutar top kan
man återstarta senare i exakt samma tillstånd.

X :Extra fältbredd
Några fält har fix bred och är inte skalbara. Som sådana är de föremål för
avhuggning vilket indikeras av ett ”+” i den sista positionen.

Detta interaktiva kommando kan användas för att ändra bredden på följande fält:

fält standard fält standard fält standard
GID 5 GRUPP 8 VKAN 10
LOGID 5 LXC 8 nrGRUPPER 10
VAID 5 VANV 8 nrIPK 10
SUID 5 SANV 8 nrMNT 10
AID 5 TTY 8 nrNÄT 10
ANVÄNDARE 8 nrPID 10
nrTID 10
nrANV 10
nrUTS 10

Man får frågan om mängden att lägga till till standardbredderna visade ovan. Att
ange noll återställer till dessa standardvärden.

Om man anger ett negativt tal kommer top automatiskt öka kolumstorleken så mycket
som behövs tills det inte finns någon mer avhuggen data.

Obs: oavsett om de ökas explicit eller automatiskt minskas aldrig bredden på dessa
fält av top. För att smalna av dem måste man ange ett mindre tal eller återställa
standardvärdena.

Y :Inspektera annan utmatning
Efter att man gett det interaktiva kommandog ”Y” kommer man få frågan om en
mål-PID. Att skriva ett värde eller godta standardvärdet resulterar i en separat
skärm. Den skärmen kan användas för att se olika filer eller rör-kommandons utdata
medan den normala iterativa uppdateringen av top är pausad.

Obs: detta interaktiva kommando är bara fullt ut förverkligat när stödjande poster
manuellt har lagts till till slutet av konfigurationsfilen för top. För detaljer om
att skapa dessa poster, Se avsnittet 6b. LÄGGA TILL INSPEKTIONSposter.

De flesta tangenter som används för att styra inspektionsfunktionen visas i dess
huvudprolog. Det finns dock ytterligare tangenter tillgängliga när man har valt en
viss fil eller ett visst kommando. De är bekanta för den som har använt bläddraren
”less” och sammanfattas här för framtida referens.

tangent funktion
= växla statusrad, fil eller rör
/ sök, ekvivalent med ”L” lokalisera
n sök nästa, ekvivalent med ”&” lokalisera nästa
<Mellanslag> rulla ner, ekvivalent med <PgDn>
b rulla upp, ekvivalent med <PgUp>
g första raden, ekvivalent med <Home>
G sista raden, ekvivalent med <End>

Z :Byt färgavbildning
Med detta kommando tas man till en separat skärm där man kan ändra färger för
”aktuellt” fönster, eller för alla fönster. För detaljer om detta interaktiva
kommando se avsnittet 4d. FÄRGavbildning.

^G :Visa-styrgrupper (Ctrl-tangent + ”g”)
^K :Visa-kommandorad (Ctrl-tangent + ”k”)
^N :Visa-miljö (Ctrl-tangent + ”n”)
^P :Visa-namnrymder (Ctrl-tangent + ”p”)
^U :Visa-kompletterande-grupper (Ctrl-tangent + ”u”)
Tillämpat på den första visade processen kommer dessa kommandon visa den uppgiftens
fullständiga (eventuellt radbrutna) information. Sådana data kommer visas i ett
separat fönster längst ner på skärmen medan normal top-monitorering fortsätter.

Att trycka samma ”Ctrl”-kommando en andra gång tar bort det separata fönstret och
detsamma gör kommandot ”=”. Att trycka en annan ”Ctrl”-kombination medan en redan
är aktiv byter omedelbart till den nya informationen.

Värt att notera bland dessa möjligheter är kommandot Ctrl+N (miljö). Dess utdata
kan vara omfattande och inte lätt att läsa när den är radbruten. En mer läsbar
version kan uppnås med ett ”Inspektera”-post i rcfile-filen liksom den följande.

pipe ^I Miljö ^I cat /proc/%d/environ | tr '\0' '\n'

Se det interaktiva kommandot ”Y” ovan och avsnittet 6b. LÄGGA TILL
INSPEKTIONSposter för ytterligare information.

Som ett alternativ till ”Inspektera”, och tillgängligt för alla dessa
”Ctrl”-kommandon kan tabulatortangenten användas för att markera enskilda element i
bottenfönstret.

^L :Loggade-meddelanden (Ctrl-tangent + ”l”)
De 10 senaste meddelandena visas i ett separat fönster längst ner på skärmen
samtidigt som normal top-monitorering fortsätter. Att trycka ”^L” en andra gång tar
bort det fönstret och detsamma gör kommandot ”=”. Använd tabulatortangenten för att
markera enskilda meddelanden.

* ^R :Ändra-nice-på-en-autogrupp (Ctrl-tangent + ”r”)
Man får fråga om en PID och sedan värdet på dess autogrupps AGNI.

Att inte ange någon PID kommer tolkas som standardvärdet som visas i prompten (den
första visade uppgiften).

Ett positivt AGNI-värde kommer göra att processer i den autogruppen förlorar
prioritet. Omvänt gör ett negativt värde att de kommer betraktas mer förmånligt av
kärnan. Vanliga användare tillåts inte sätta negativa AGNI-värden.

Om man vill avbryta processen att ändra nice-värde skriver man <Esc>.

* Kommandon som visas med en asterisk (”*”) är inte tillgängliga i säkert läge, inte
heller kommer de visas på hjälpskärm nivå-1.

4b. SAMMANFATTNINGSOMRÅDETS kommandon
Sammanfattningsområdets interaktiva kommandon är alltid tillgängliga i både helskärmsläge
och alternativt visningsläge. De påverkar de inledande raderna på skärmen och avgör
positionen för meddelanden och frågor.

Dessa kommandon påverar alltid bara ”aktuell” fönster-/fältgrupp. Se avsnittet 5.
ALTERNATIVA SKÄRMARS utseende och det interaktiva kommandot ”g” för kunskap om ”aktuellt”
fönster och fältgrupper.

C :Visa rullkoordinatersväxel
Växla ett informationsmeddelande som visas när meddelanderaden inte används till
något annat. För ytterligare information se avsnittet 5c. RULLA ett fönster.

l :Lastgenomsnitts/uppetidsväxel
Detta är också raden som innehåller programnamnet (möjligen ett alias) när man kör
i helskärmsläge eller namnet på ”aktuellt” fönster när man kör i alternativt
visningsläge.

t :Uppgifts/cpu-tillståndsväxel
Detta kommando påverkar från 2 till många sammanfattningsområdesrader, beroende på
tillståndet hos kommandoflaggorna ”1”, ”2” eller ”3” och huruvida eller inte top
kör under sant SMP.

Denna del av av sammanfattningsområdet påverkas även av den den interaktiva
kommandoflaggan ”H”, eftersom den avspeglas i den totala etiketten vilken visar
antinge uppgifter eller trådar.

Detta kommando fungerar som en 4-vägsväxel, och roterar genom dessa lägen:
1. detaljerade procentsatser efter kategori
2. förkortade användar/system och total % + stapeldiagram
3. förkortade användar/system och total % + blockdiagram
4. slå av visning av uppgifter och cpu-tillstånd

När man kör i endera av de grafiska lägena blir skärmen mycket mer meningsfull när
individuella CPU:er eller NUMA-noder också visas. Se kommandona ”1”, ”2” och ”3”
nedan för ytterligare information.

m :Minnes-/växlingsanvändningsväxel
Detta kommando påverkar de två sammanfattningsområdesraderna som hanterar fysiskt
och virtuellt minne.

Detta kommando fungerar som en 4-vägsväxel, och roterar genom dessa lägen:
1. detaljerade procentsatser efter minnestyp
2. förkortad % använt/totalt tillgängligt + stapeldiagram
3. förkortad % använt/totalt tillgängligt + blockdiagram
4. slå av visning av minne

1 :Enkla/separata cpu-tillståndsväxel
Detta kommando påverkar hur kommandot ”t”:s cpu-tillståndsdel visas. Även om denna
växel finns först och främst för att hantera massivt parallella SMP-maskiner är den
itne begränsad endast till SMP-miljöer.

När man ser ”%Cpu(s):' i sammanfattningsområde är växeln ”1” På och all
cpu-information samlas på en enda rad. Annars visas varje cpu separat som: ”%Cpu0,
%Cpu1, …” upp till den tillgängliga skärmhöjden.

2 :NUMA-noder/cpu-sammanfattningsväxel
Detta kommando vexlar mellan kommandot ”1” cpu-sammanfattnignsskärm (endast) eller
en sammanfattningsskärm plus cpu-användningsstatistiken för varje NUMA-nod. Det är
endast tillgängligt om ett system har det nödvändiga stödet för NUMA.

3 :Expandera-NUMA-nod
Man erbjuds att ange ett nummer som representerar en NUMA-nod. Därefter kommer en
nodsammanfattning plus statistik för varje cpu i den noden att visas tills
kommandoflaggan ”1”, ”2” eller ”4” trycks. Detta interaktiva kommando är endast
tillgängligt om ett system har det nödvändiga stödet för NUMA.

4 :Visa-flera-element-intillväxel
Denna kommandoflagga slår Av flaggan ”1” och visar flera CPU- och minnesresultat på
varje rad. Varje följande tangent ”4” lägger till en ytterligare CPU tills den
återgår igen till separata rader för CPU- och minnesresultat.

Maximalt 8 CPU:er per rad kan visas på detta sätt. Dock kan avhuggning av data
förekomma före maximum nås. Detta är särskilt sant när man visar detaljerad
statistik via kommandoflaggan ”t” eftersom sådana data inte kan skalas såsom den
grafiska representationen.

Om man önskar att snabbt avsluta intilläge utan att gå igenom alla sätt till 8,
tryck helt enkelt på kommandoflaggan ”1”.

5 :Visa-P-kärnor-och-E-kärnorväxel
Denna kommandoflagga är endast aktiv när växeln ”t” är På och växlarna ”1”, ”2”,
”3” och ”!” är Av, alltså visar individuella CPU-resultat. Den antar att en
plattform har flera kärnor av två olika typer, antingen multitrådade (P-kärnor)
eller enkeltrådade (E-kärnor).

Medan normalt varje cpu visas som ”%Cpu0, %Cpu1, …” kan denna växel användas för
att identifiera och/eller filtrera dessa :er efter sin kärntyp, antinge P-kärna
(prestanda) eller E-kärna (effektivitet).

Den 1:a gången ”5” skrivs visas varje CPU som ”CpP” eller ”%CpE” som representerar
de två kärntyperna. Den 2:a gången kommer endast P-kärnor (%CpP) visas. Den 3:e
gången visas E-kärnor (%CpE). När denna kommandoflagga trycks den 4:e gången
återgår CPU-visningen till den vanliga konventionen ”%Cpu”.

Om inte separata prestanda och effektiva kategorier finns har denna kommandoflagga
ingen effekt.

! :Kombinera-cpu:er-lägesväxel
Denna kommandoflagga är avsedd för massivt parallella SMP-miljöer där, även med
kommandoflaggan ”4”, inte alla processer kan visas. Med varje tryck på ”!” dubblas
antalet cpu:er som kombineras och därmed reduceras det totala antalet cpu-rader som
visas.

Till exempel, med det första trycket på ”!” kmmer två cpu:er kombineras och visas
som ”0-1, 2-3, …” istället för de normala ”%Cpu0, %Cpu1, %Cpu2, %Cpu3, …”. Med en
andra kommandoflagga ”!” kombineras fyra cpu:er och visas som ”0-3, 4-7, …”. Sedan
med ett tredje tryck på ”!”, kombineras åtta cpu:er, och visas som ”0-7, 8-15, …”,
etc.

Så fortsätter det tills individuella cpu:er återigen visas och påverkar de båda
växlarna ”1” och ”4” (en eller flera kolumner). Används kommandot ”=” för att
avsluta läget Kombinera-cpu:er.

Obs: om hela sammanfattningsområdet har slagits Av för något fönster skulle man bara ha
kvar meddelanderaden. På detta sätt har man då maximerat de tillgängliga raderna för
uppgifter men (tillfälligt) offrat programnamnet i helskärmsläge eller namnet på
”aktuellt” fönster när man är i alternativt visningsläge.

4c. UPPGIFTOMRÅDETS kommandon
Uppgiftsområdets interaktiva kommandon är alltid tillgängliga i helskärmsläge.

Uppgiftsområdets interaktiva kommandon är aldrig tillgängliga alternativt visningsläge om
uppgiftsvisningen för ”aktuellt” fönster har slagits Av (se avsnittet 5. ALTERNATIVA
SKÄRMARS utseende).

UTSEENDET på uppgiftsfönstret

J :Justera numeriska kolumnerväxel
Växlar mellan högerjusterad (standard) och vänsterjusterad numerisk information. Om
den numeriska datan helt fyller ut den tillgängliga kolumnen kan denna endast
påverka kolumnhuvudet.

j :Justera teckenkolumnerväxel
Växlar mellan vänsterjusterad (standard) och högerjusterad teckeninformation. OM
teckendatan helt fyller ut den tillgängliga kolumnen kan denna kommandoflagga
endast påverka kolumnhuvudet.

Följande kommandon kommer även att påverkas av tillståndet hos den globala växeln ”B”
(aktivera fetstil).

b :Fet/inversväxel
Detta kommando kommer påverka hur växlarna ”x” och ”y” visas. Det kan också påverka
sammanfattningsområdet när stapeldiagram har valts för cpu-tillstånd eller
minnesanvändning via växlarna ”t” eller ”m”.

x :Kolumnmarkeringsväxel
Ändrar markeringen för det aktuella sorteringsfältet. Om man glömmer vilket fält
som sorteras kan detta kommando fungera som en snabb visuell påminnelse, förutsat
att sorteringsfältet visas. Sorteringsfältet behöver inte vara synligt på grund av
att
1) det finns otillräckligt med skärmbredd
2) det interaktiva kommandot ”f” har slaget Av det

y :Radmarkeringsväxel
Byter markering för ”körande” uppgifter. För ytterligare kunskap om detta
uppgiftstillstånd, se avsnittet 3a. BESKRIVNING av fält, fältet ”S” (processtatus).

Användning av denna möjlighet ger viktiga kunskaper om systemets hälsa. Den enda
kostnaden kommer vara några få ytterligare tty-flyktföljder.

z :Färg/monokromväxel
Byter det aktuella fönstret mellan det senast valda färgschemat och den äldre
formen av svart-på-vitt eller vitt-på-svart. Detta kommando kommer ändra bådet
sammanfattningsområdet och uppgiftsområdet men påverkar inte tillståndet hos
växlarna ”x”, ”y” eller ”b”.

INNEHÅLL i uppgiftsfönstret

c :Kommandorad/programnamnväxel
Detta kommando kommer att följas oavsett huruvida kolumnen KOMMANDO är synlig för
närvarande eller inte. Skulle det fältet senare visas kommer ändringen man gjorde
visas.

F :Behåll-föräldrafokusväxel
I skogsvysläge fungerar denna tangent som en växel till att behålla fokus på en
måluppgift, förmodligen en med avgrenade barn. Om skogsvysläget är Av har denna
tangent ingen effekt.

Växeln tillämpas på den första (översta) processen i det ”aktuella” fönstret. När
det är etablerat visas alltid uppgiften som den första (översta) processen
tillsammans med dess avgrenade barn. Alla andra processer kommer utelämnas.

Obs: tangenter som ”i” (inaktiva uppgifter), ”n” (max uppgifter), ”v” (dölj barn)
och filter av användare/övrigt fortsätter att vara tillgängliga och kan påverka vad
som visas.

f :Fälthantering
Denna tangent visar en separat skärm där man kan ändra vilka fält som visas, deras
ordning och även utse sorteringsfältet. För ytterligare information om detta
interaktiva kommando se avsnittet 3b. HANTERING av fält.

O | o :Övrig-filtrering
Man kommer få en fråga om urvalskriterier som sedan avgör vilka uppgifter som
kommer visas i ”aktuellt” fönster. Kriterierna kan göras skiftlägeskänsliga eller
så kan skiftläget ignoreras. Och man bestämmer om top skall inkludera eller
exkludera matchande uppgifter.

Se avsnittet 5e. FILTRERA i ett fönster för detaljer om dessa och andra relaterade
interaktiva kommandon.

S :Kumultativ-tids-lägesväxel
När kumulativt läge är På listas varje process med cpu-tiden som den och dess döda
barn har använt.

När Av kommer program som grenar av i många separata uppgifter förefalla mindre
krävande. För program som ”init” eller ett skal är detta lämpligt men för andra,
som kompilatorer, kanske inte. Experminetera med två uppgiftsfönster som delar
samma sorteringsfält men med olika ”S”-tillstånd och se vilken representation du
föredrar.

Efter att ha gett detta kommando blir man informerad om det nya tillstånded hos
denna växel. Om man vill veta i förväg huruvida kumulativt läge är på eller inte,
be helt enkelt om hjälp och se fönstersammanfattningen på andra raden.

U | u :Visa-endast-specifik-användare
Man får frågan om uid eller namn på användaren som skall visas. Flaggan -u matchar
den effektiva användaren medan flaggan -U matchar godtycklig användare (verklig,
effektiv, sparad eller filsystem).

Därefter visas endast matchande användare i det uppgiftsfönstert, eller möjligen
visas inga processer. Genom att inleda med ett utropstecken (”!”) före anvädare-id
eller -namn instruerar man top att visa endast processer med användare som inte
matchar den angivna.

Olika uppgiftsfönster kan användas för att filtrera olika användare. Senare, om man
vill se alla användare igen i ”aktuellt” fönster, ge detta kommando igen men tryck
bara <Enter> vid frågan.

V :Skogsvyslägesväxel
I detta läge ordnas processer om efter sina föräldrar och layouten av kolumnen
KOMMANDO liknar den hos ett träd. I skogsvysläge är det fortfarande möjligt att
växla mellan programnamn och kommandorad (se det interaktiva kommandot ”c” eller
mellan processer och trådar (se det interaktiva kommandot ”H”).

Obs: att att trycka godtycklig tangent som anger sorteringsordning kommer lämna
skogsvysläge i det aktuella fönstret. Se avsnittet 4c. UPPGIFTOMRÅDETS kommandon,
SORTERING för information om dessa tangenter.

v :Dölj/visa barn-växel
I skogsvysläge fungerar denna tangent som en växel mellan att fälla ihop eller
expandera en förälders barn.

Växeln fungerar endast mot den första (översta) processen i det aktuella fönstret.
se avsnittet 5c. RULLA ett fönster för ytterligare information om vertikal
rullning.

Om målprocessen inte har grenat av några barn har denna tangent ingen effekt. Den
har inte heller någon effekt när man inte är i skogsvyläge.

^E :Skala-CPU-tidsfält (Ctrl-tangent + ”e”)
”Tids”fälten visas normalt med den största precisionen deras bredd tillåter. Denna
växel reducerar den precisionen tills det slår runt. Den illustrerar även
skalningen dessa fält kan uppvisa automatiskt, vilket vanligen beror på hur länge
systemet kör.

Till exempel, om ”MMM:SS.hh” visas, skulle varje tryck på ^E ändra det till:
”MM:SS”, ”timmar,MM”, ”dagar+timmar” och slutligen ”veckor+dagar”.

Alla tidsfält är inte föremål för hela intervallet av sådan skalning.

STORLEK på uppgiftsfönster

i :Inaktiv-processväxel
Visar alla uppgifter eller bara aktiva uppgifter. När denna växel är Av kommer
uppgifter som inte använt någon CPU sedan den senaste uppdateringen inte att visas.
Dock, på grund av granulariteten hos fälten %CPU och TID+, kan några processer
fortfarande visas som förefaller inte ha använt någon CPU.

Om detta kommando används på den sista uppgiftsvisningen när man är i alternativt
visningsläge, då kommer den inte påverka fönsterstorleken, eftersom alla föregående
uppgiftsvisningar redan kommer ha ritats ut.

n | # :Ange maximala uppgifter
Man kommer ombeds ange antalet uppgifter att visa. Det lägre av talet och det
tillgängliga antalet skärmrader kommer användas.

När är i alternativt visningsläge ger detta kommando precis kontroll över storleken
på varje samtidigt synlig uppgiftsvisning, utom den allra sista. Det kommer inte
påverka det sista fönstrets storlek, eftersom alla föregående uppgiftsvisningar
redan kommer ha ritats ut.

Obs: om man vill öka storleken på den sista synliga uppgiftsvisningen när man är i
alternativt visningsläge, minska helt enkelt storleken på uppgiftsvisningen ovanför
den.

SORTERING av uppgiftsfönster

För kompatibilitet stödjer denna top de flesta tidigare top sorteringstangenter.
Eftersom detta primärt är en tjänst till tidigare användare av top, finns dessa
kommandon inte med på någon hjälpskärm.
kommando sorteringsfält stödjs
A starttid (ej visat) Nej
M %MEM Ja
N PID Ja
P %CPU Ja
T TIME+ Ja

Före man använder någon av följande sorteringsmöjligheter föreslår top att man
tillfälligt slår på kolumnmarkering med det interaktiva kommandog ”x”. Det kommer
hjälpa att säkerställa att den faktiska sorteringsmiljön motsvarar ens avsikt.

Följande interaktiva kommandon kommer bara följas när det aktuella sorteringsfältet är
synligt. Anledning till att sorteringsfältet inte är synligt kan vara för att:
1) det finns otillräckligt med skärmbredd
2) det interaktiva kommandot ”f” slog Av det

< :Flytta sorteringsfält åt vänster
Flyttar sorteringskolumnen åt vänster om inte det aktuella sorteringsfältet är
det första fältet som visas.

> :Flytta sorteringsfält åt höger
Flyttar sorteringskolumnen åt höger om inte det aktuella sorteringsfältet är det
sista fältet som visas.

Följande interaktiva kommandon kommer alltid följas oavsett huruvida det akutella
sorteringsfältet är synligt eller inte.

f :Fälthantering
Denna tangent visar en separat skärm där man kan ändra vilket fält so används
som sorteringskolumn, bland andra funktioner. Detta kan vara ett bekvämt sätt
att enkelt verifiera det aktuella sorteringsfältet när man kör top med
kolumnmarkeringen Av.

R :Inverst/Normalt sorteringsfältsväxel
Genom att använda detta interaktiva kommando kan man byta mellan hög-till-låg
och låg-till-hög sortering.

4d. FÄRGavbildning
När man ger det interaktiva kommandot ”Z” visas en separat skärm. Den skärmen kan användas
för att ändra färgerna i bara det ”aktuella” fönstret eller i alla fyra fönstren innan man
återvänder till top-visningen.

Följande interaktiva kommandon är tillgängliga.
4 versala bokstäver för att välja ett mål
8 nummer för att välja en färg
normala tillgänliga växlar
B :fetstil avaktivera/aktivera
b :körande uppgift ”fet”/invers
z :färg/mono
andra tillgängliga kommandon
a/w :verkställ, gå sedan till nästa/föregående
<Enter> :verkställ och avsluta
q :avbryt aktuella ändringar och avsluta

Om man använder ”a” eller ”w” för att gå igenom målfönster kommer man ha använt det
färgschema som visades när man lämnade det fönstret. Man kan naturligtvis enkelt återvända
till ett fönster och återapplicera andra färger eller helt slå Av färger med växeln ”z”.

Färgavbildningsskärmen kan även användas för att ändra den ”aktuella” fönster-/fältgruppen
i antingen helskärmsläge eller alternativt visningsläge. Oavsett vad som var målet när ”q”
eller <Enter> trycktes kommer göras aktuellt när man återvänder till top-visningen.

5. ALTERNATIVA SKÄRMARS utseende

5a. FÖNSTERöversikt
Fältgrupper/fönster:
I helskärmsläge finns det ett ensamt fönster representerat av hela skärmen. Det enda
fönstret kan fortfarande ändras till att visa 1 av 4 olika fältgrupper (se det
interaktiva kommandot ”g”, repeterat nedan). Vart och ett av de 4 fältgrupperna har ett
unikt separat konfigurerbart sammanfattningsområde och sitt egen konfigurerbara
uppgiftsområde.

I alternativt visningsläge kan dessa 4 underliggande fältgrupper nu göras synliga
samtidigt, eller kan slås Av individuellt på kommando.

Sammanfattningsområdet kommer alltid finnas, även om det endast är meddelanderaden. Vid
varje given tidpunkt kan endast ett sammanfattningsområde visas. Dock, beroende på
givna kommandon, kan det finnas från noll till fyra separata uppgiftsvisningar
samtidigt visade på skärmen.

Aktuellt fönster:
Det ”aktuella” fönstret är fönstret som är kopplat till sammanfattningsområdet och
fönstret till vilket uppgiftsrelaterade kommandon alltid skickas. Eftersom man i
alternativt visningsläge kan växla Av uppgiftsvisningen kan några kommandot vara
begränsade för ”aktuellt” fönster.

En ytterligare komplikation uppstår när man har slagit Av den första raden i
sammanfattningsområdet. I och med att fönsternamnet försvinner (raden som växlas med
”l”) vet man inte enkelt vilket fönster som är det ”aktuella” fönstret.

5b. KOMMANDON för fönster
- | _ :Visa/dölj fönsterväxel
Tangenten ”-” slår På och Av det ”aktuella” fönstrets uppgiftsvisning. När det är
På kommer det uppgiftsområdet att visa ett minimum av kolumhuvuden som har angivits
med det interaktiva kommandot ”f”. Det kommer även avspegla eventella andra
flaggor/växlar för uppgiftsområdet som har tillämpats vilket resulterar i noll
eller flera uppgifter.

Tangenten ”_” gör detsamma för alla uppgiftsvisningar. Med andra ord byter det
mellan den för närvarande synliga uppgiftsvisningen och alla uppgiftsvisning man
har slagit Av. Om alla 4 uppgiftsvisningarna är syniga för närvarande kommer detta
interaktiva kommando lämna kvar sammanfattningsområdet som det enda synliga
elementet.

* = | + :Utjämna/återställ fönster
Tangenten ”=” tvingar det ”aktuella” fönstrets uppgiftsvisning att vara synlig. Det
återställer också eventuella kommandon ”i” (inaktiva uppgifter), ”n” (max
uppgifter), ”u/U” (användarfilter), ”o/O” (övriga filter), ”v” (dölj barn), ”F”
fokuserat, ”L” (lokalisera) och ”!” (kombinera cpu:er). Dessutom, om fönstret är
rullat, kommer det att återställas med detta kommando. Se avsnittet 5c. RULLA ett
fönster för ytterligare information avseende vertikal och horisontell rullning.

Tangenten ”+” gör detsamma för alla fönster. De fyra uppgiftsvisningarna kommer
komma tillbaka, jämnt balanserade, samtidigt som de behåller eventuella
anpassningar som tidigare har gjorts utöver de som anges för det interaktiva
kommandot ”=”.

* A :Alternativt visningslägesväxel
Detta kommando kommer byta mellan helskärmsläge och alternativt visningsläge.

Första gången man ger detta kommando kommer alla fyra uppgiftsvisningar att visas.
Därefter kommer man när man byter läge bara se de uppgiftsvisning man har valt att
göra synliga.

* a | w :Nästa fönster framåt/bakåt
Detta kommer byta det ”aktuella” fönstret, vilket i sin tur byter fönstret till
vilket kommandon riktas. Dessa tangenter fungerar på ett cirkulärt sätt så att man
kan nå alla fönster med vilken som helst av tangenterna.

Under antagandet att fönsternamnet är synligt (man inte har slagit Av ”l”) så är
när namnet på ”aktuellt” fönster tappar sin markering/färg är det en påminnelse om
att uppgiftsvisningen är Av och många kommandon kommer vara begränsade.

G :Ändra fönster-/fältgruppsnamn
Man ombeds ange ett nytt namn som skall användas för det ”aktuella” fönstret. Det
kräver itne att fönsternamnet är synligt (att växeln ”l” är På).

* De interaktiva kommandon som visas med en asterisk (”*”) har användning vid sidan av
alternativt visningsläge.
=, A, g är alltid tillgängliga
a, w fungerar på samma sätt med färgavbildning
och fälthantering

* g :Välj ett annat fönster/fältgrupp
Man ombeds ange ett nummer mellan 1 och 4 som anger den fältgrupp som skall göras
till ”aktuellt” fönster.

I helskärmsläge är detta kommando nödvändigt för att ändra ”aktuellt” fönster. I
alternativt visningsläge är det bara ett mindre bekvämt alterantiv till kommandona
”a” och ”w”.

5c. RULLA ett fönster
Typiskt är ett uppgiftsfönster en partiell vy in i systemets totala uppgifter/trådar som
visar endast några av de tillgängliga fälten/kolumnen. Med dessa rullningstangenter kan
man flytta den vyn vertikalt eller horisontellt för att uppvisa valfri uppgift eller
kolumn.

Upp,PgUp :Rulla uppgifter
Flytta vyn upp mot den första uppgiftsraden, tills den första uppgiften visas på den
översta raden av det ”aktuella” fönstret. Piltangenten upp flyttar en rad medan PgUp
rullar hela fönstret.

Ned,PgDn :Rulla uppgifter
Flytta vyn ned mot den sista uppgiftsraden, tills den sista uppgiften är den enda som
visas på den översta raden av det ”aktuella” fönstret. Piltangenten ned flyttar en rad
medan PgDn rullar hela fönstret.

Vänster,Höger :Rulla kolumner
Flytta vyn av visningsbara fält horisontellt en kolumn åt gången.

Obs: som en påminnelse, vissa fält/kolumner har inte fast bredd utan allokerar all
återstånende skärmbredd när de är synliga. När man rullar till höger eller vänster kan
den funktionen medföra i några oväntade resultat initialt.

Dessutom finns det speciella möjligheter för alla fält med variabel bredd när de är
det sista visade fältet. När det fältet nås via höger piltangent, och det alltså är
den enda visade kolumnen, kan man fortsätta rulla horisontellt inom ett sådant fält.
Se det interaktiva kommandot ”C” nedan för ytterligare information.

Home :Hoppa till hemposition
Positionera om visningen till orullade koordinater.

End :Hoppa till slutposition
Positionera om visningen så att den högraste kolumnen visar det sista visningsbara
fältet och nedersta uppgiften representerar den sista uppgiften.

Obs: från denna position är det fortfarande möjligt att rulla ned och höger med
piltangenterna. Detta gäller ända tills en enda kolumn och en enda uppgift är kvar som
det enda visade elementet.

C :Visa rullningskoordinatersväxel
Växla ett informationsmeddelande som visas närhelst meddelanderaden inte används till
något annat. Det meddelandet kan ta en av två former beroende på huruvida en kolumn
med variabel bredd också har rullats eller inte.

rullkoordinater: y = n/n (uppgifter), x = n/n (fält)
rullkoordinater: y = n/n (uppgifter), x = n/n (fält) + nn

Koordinaterna som visas som n/n är relativa till det övre vänstra hörnet av det
”aktuella” fönstret. Det ytterligare ”+ nn” representerar förskjutningen in i en
kolumn med variabel bredd när den har rullats horisontellt. En sådan förskjutning går
i normala 8-teckens tabulatorsteg via höger och vänster piltangent.

y = n/n (uppgifter)
Det första n representerar den översta synliga uppgiften och styrs av
rullningstangenter. Det andra n uppdateras automatiskt att avspegla det totala
antalet uppgifter.

x = n/n (fält)
Det första n representerar den nänstraste visade uppgiften och styrs av
rullningstangenter. Det andra n är det totala antalet visningsbara fält och
bestäms med det interaktiva kommandot ”f”.

Det ovanstående interaktiva kommandona är alltid tillgängliga i helskärmsläge men aldrig
tillgängliga i alternativt visningsläge om uppgiftsvisningen för ”aktuellt” fönster har
slagits Av.

Obs: när någon sorts filtrering är aktiv kan man räkna med några mindre avvikelser när man
rullar eftersom inte alla uppgifter kommer vara synliga. Detta är särskilt uppenbart när
man använder piltangenterna upp/ned.

5d. SÖKA i ett fönster
Man kan använda dessa interaktiva kommandon för att hitta en uppgiftsrad som innehåller
ett visst värde.

L :Lokalisera en sträng
Man ombeds ge en skiftlägeskänslig sträng att lokalisera med start från de aktuella
fönsterkoordinaterna. Det finns inga begränsningar på söksträngens innehåll.

Sökningar är inte begränsade till värden från ett ensamt fält eller kolumn. Alla
värden som visas i en uppgiftsrad är tillåtna i en söksträng. Man kan inkludera
mellanslag, siffror, symboler och till och med skogsvyns illustration.

Att skriva <Enter> utan någon indata får effekten att avaktivera tangenten ”&” tills
en ny söksträng skrivs in.

& :Lokalisera nästa
Under antagandet att en söksträng har etablerats, top kommer försöka att hitta nästa
förekomst.

När en träff hittas positioneras det aktuella fönstret om vertikalt så att uppgiftsraden
som innehåller den strängen är först. Meddelandet om rullningskoordinater kan ge
bekräftelse om sådan vertikal ompositionering (se det interaktiva kommandot ”C”).
Horisantal skrollning ändras dock aldrig via sökningar.

Tillgängligheten av en matchande sträng kommer påverkas av följande faktorer.

a. Vilka fält som är visningsbara bland alla tillgängliga,
se avsnittet 3b. HANTERING av fält.

b. Rullning av ett fönster vertikalt och/eller horisontellt,
se avsnittet 5c. RULLA ett fönster.

c. Tillståndet på växeln kommando/kommandorad,
se det interaktiva kommandot ”c”.

d. Stabiliteten hos den valda sorteringskolumnen,
till exempel är PID bra men %CPU dåligt.

Om en sökning misslyckas kan att återställa det ”aktuella” fönstret till hempositionen
(orullat), att rulla horisontellt, att visa kommandorader eller att välja ett mer stabilt
sorteringsfält ändå ge en lyckad ”&”-sökning.

5e. FILTRERA i ett fönster
Man kan använda denna funktion ”övrigt filter” för att etablera urvalskriteria som sedan
kommer att avgöra vilka uppgifter som visas i det ”aktuella” fönstret. Sådana filter kan
göras varaktiga om de sparas i rcfile:n via det interaktiva kommandot ”W”.

Att skapa ett filter kräver: 1) ett fältnamn; 2) en operator; och 3) ett urvalsvärde,
åtminstone. Detta är det mest komplexa av tops användarinmatningskrav, så när man gör ett
misstag kommer återkallande av kommando att vara din vän. Kom ihåg piltangenterna upp/ned
eller deras alias när du får frågan om inmatning.

Filtergrunder

1. fältnamn är skiftlägeskänsliga och stavas som i huvudet

2. urvalsvärden behöver inte utgöra hela det visade fältet

3. ett urval är antingen skiftlägseokänsligt eller känsligt för skiftläge

4. standard är att inkludera, ett inledande ”!” markerar exkludering

5. flera urvalksriterium kan användas på ett uppgiftsfönster

6. inkluderings- och exkluderingskriterium kan användas samtidigt

7. 1 likhetsfiltren och 2 jämförande filter kan blandas fritt

8. separata unika filter hanteras för varje uppgiftsfönster

Om ett fält inte är påslaget eller inte visas för närvarande kommer inte
urvalskriteriumet påverka vad som visas. Skulle ett filtrerat fält senare bli synligt
kommer urvalskriteriumet användas då.

Tangentbordssammanfattning

O :Annat filter (versalt)
Man ombeds skapa ett skiftlägskänsligt filter.

o :Annat filter (gement)
Man ombeds skapa ett filter som ignorerar skiftläge vid matchning.

^O :Visa aktiva filter (Ctrl-tangent + ”o”)
Detta kan fungera som en påminnelse om vilka filter som är aktiva i det ”aktuella”
fönstret. En sammanfattning kommer visas på meddelanderaden till man trycker på
tangenten <Enter>.

= :Återställ filtrering i aktuellt fönster
Detta tömmar alla gjorda urvalskriterier i det ”aktuella” fönstret. Det har även
ytterligare effekter, så se avsnittet 4a. GLOBALA kommandon.

+ :Återställ filtrering i alla fönster
Detta tömmar alla gjorda urvalskriterier i alla fönster, under antagandet att man är
i alternativt visningsläge. Liksom med det interaktiva kommandot ”=” har även detta
ytterligare konsekvenser, så man kan vilja se avsnittet 5b. KOMMANDON för fönster.

Inmatningskrav

Vid frågan om urvalskriterier måste de data man ger ta en av två former. Det finns 3
nödvändiga bitar information, med en frivillig 4:e. Dessa exempel använder mellanslag
för tydlighet men ens inmatning gör i allmänhet inte det.
#1 #2 #3 ( obligatorisk)
Fältnamn ? inkludera-om-värde
! Fältnamn ? exkludera-om-värde
#4 ( frivilligt )

Posterna #1, #3 och #4 bör vara självförklarande. Post #2 representerar påde en
nödvändig avgränsare och operatorn som måste vara en av antingen likhet (”=”) eller
relation (”<” eller ”>”).

Likhetsoperatorn ”=” behöver bara en partiell matchning och det kan begränsa kraven på
”om-värdet”. Relationsoperatorerna ”>” eller ”<” gör alltid strängjämförelser, även med
numeriska fält. De är gjorda för att fungera med ett fälts standardjustering och med
homogena data. När några fälts numeriska storlekar har varit föremål för skalning medan
andra inte har det, då är datan inte längre homogen.

Om man skapar ett relationsfilter och man har ändrat standardvärdet för numerisk- eller
teckenjustering är det troligt att det filtret misslyckas. När ett relationsfilter
används på ett minnesfält och man inte har ändrat skalningen kan det generera
missledande resultat. Detta händer, till exempel, för att ”100.0m” (MiB) skulle
förefalla större än ”1.000g” (GiB) när de jämförs som strängar.

Om det filtrerade resultatet verkar misstänkt, kan att ändra justeringen eller
skalningen åstadkomma det önskade resultatet. Se de interaktiva kommandona ”j”, ”J” och
”e” för ytterligare information.

Potentiella problem

Dessa GRUPPfilter kan ge exakt samma resultat eller så kan det andra inte visa
någonting alls, bara ett blankt uppgiftsfönster.
GRUPP=root ( endast samma sak när de )
GRUPP=ROOT ( skapats via gement ”o” )

Endera av dessa RES-filter kan ge inkonsistenta och/eller missledande resultat,
beroende på den aktuella minnesskalningsfaktorn. Eller så kan båda filtren ge exakt
samma resultat.
RES>9999 ( endast samma resultat när )
!RES<10000 ( minnesskalningen är ”KiB” )

Detta aSmå-filter illustrerar ett problem som är unikt för skalbara fält. Detta
specifika fält kan visa maximalt 4 siffror, utöver vilket värden automatiskt skalas
till KiB eller större. Så medan värden större än 9999 förekommer, kommer de att
uppträda som 2.6m, 197k, etc.
aSmå>9999 ( alltid ett tomt uppgiftsfönster )

Potentiella lösningar

Dessa exempel illustrerar hur annan filtrering kan göras på ett kreativt sätt för att
uppnå nästan vilket önskat resultat som helst. Enkla citationstecken visas ibland för
att avgränsa mellanrum som är del av ett filter eller för att representera en begäran
om status (^O) precist. Men om man använder dem med om-värden i verkligheten skulle
inga matchningar hittas.

Under antagandet att fältet aTR visas kommer det första filtret resultera i att endast
multitrådade processer visas. Det påminner oss också om att ett efterföljande
mellanslag utgör en del av varje visat fält. Det andra filtret åstadkommer precis samma
sak med mindre att skriva.
!aTR=` 1 ' ( ` endast för tydlighet )
aTR>1 ( samma sak med mindre indata )

Med skogsvysläget aktivt och kolumnen KOMMANDO synlig fäller det här filtret i
praktiken ihop barnprocesser så att endast 3 nivåer visas.
!KOMMANDO=` `- ' ( ` endast för tydlighet )

De sista två filtren kommer som svar på tangenten för statusbegärande (^O). I praktiken
skulle varje filter ha krävt en separat inmatning. Exemplet PR visar de två samtidiga
filtren som behövs för att visa uppgifter med prioriteter på 20 eller mer, eftersom
några kan vara negativa. Sedan genom att utnyttja efterföljande blanktecken skulle
serien av aSmå-filter åstadkomma det misslyckade syftet ”9999” som diskuterades ovan.
`PR>20' + `!PR=-' ( 2 för rätt resultat )
`!aSmå=0 ' + `!aSmå=1 ' + `!aSmå=2 ' + `!aSmå=3 ' …

6. FILER

6a. PERSONLIG konfigurationfil
Denna fil skapas eller uppdateras via det interaktiva kommandot ”W”.

Den gamla versionen skrivs som ”$HOME/.ditt-namn-4-top” + ”rc” med en inledande punkt.

En nyligen skapad konfigurationsfil skrivs som ”procps/ditt-namn-4-top” + ”rc” utan en
inledande punkt. Procps-katalogen kommer ligga under antingen $XDG_CONFIG_HOME när den är
satt till en aboslut sökväg eller katalogen $HOME/.config.

Även om den inte är avsedd att redigeras manuellt följer här den allmänna layouten:
global # rad 1: programmets namn-/aliasnotation
" # rad 2: id,altscr,irixps,delay,curwin
för var # rad a: winname,fieldscur
fönster # rad b: winflags,sortindx,maxtasks,etc
" # rad c: summclr,msgsclr,headclr,taskclr
global # rad 15: ytterligare blandade inställningar
" # eventuella återstående rader är ägnade åt valfria
" # aktiva ”andra filter” diskuterade i avsnitt 5e ovan
" # plus ”inspektions”-poster diskuterade i avsnitt 6b nedan

Om inte en giltig absolut sökväg till rcfil:en kan skapas kommer anpassningar gjorda till
en körade top vara omöjliga att bevara.

6b. LÄGGA TILL INSPEKTIONSposter
För att utnyttja det interaktiva kommandot ”Y” måste man lägga till poster till slutet av
tops personliga konfigurationsfil. Sådana poster visar en fil som skall läsas eller
kommandon/rör som skall köras vars resultat sedan kommer visas i ett separat rullbart,
sökbart fönster.

Om man inte vet platsen för eller namnet på ens top-rcfil, använd det interaktiva
kommandot ”W” för att skriva om den och notera dessa detaljer.

Inspektionsposter kan läggas till med en omdirigerad echo eller genom att redigera
konfigurationsfilen. Omdirigering av echo riskerar att skriva över rcfile:n ifall det
skulle ersätta (>) istället för att lägga till (>>) till den filen. Omvänt, när man
använder en redigerare måste man vara noga att inte skada befintliga rader, där några av
dem kan innehålla oskrivbara data eller ovanliga tecken beroende på versionen av top under
vilken den konfigurationsfilen sparades.

De inspektionsposter som börjar med ett ”#”-tecken som ignoreras, oavsett deras innehåll.
Annars består de av följande 3 element, varav vart och ett måste separeras av ett
tabulatortecken (alltså 2 ”\t” totalt):

.type: ordagrannt ”file” eller ”pipe”
.name: val visat på inspektionsskärmen
.fmts: sträng representerande en sökväg eller ett kommando

De två typerna av inspektionsposter är inte utbytbara. De markerade ”file” kommer hämtas
med fopen och måste referera en ensam fil i ”.fmts”-elementet. Poster som anger ”pipe”
kommer använda popen, deras ”.fmts”-element kan innehålla flera kommandon i rör och inget
av dem kan vara interaktivt.

Om filen eller röret som representeras i ”.fmts” hanterar den specifika PID som matas in
eller accepteras på förfrågan så måste formatsträngen även innehålla specificeraren ”%d”,
som dessa exempel illustrerar.

.fmts= /proc/%d/numa_maps
.fmts= lsof -P -p %d

Specifikt för poster av typen ”pipe” kan man även vilja omdirigera standard fel till
standard ut för ett mer fullständigt resultat. Formatsträngen blir alltså:

.fmts= pmap -x %d 2>&1

Här är exempel på båda typerna av inspektionsposter som de kan förekomma i rcfil:en. Den
första posten kommer ignoreras på grund av det inledande ”#”-tecknet. För tydlighets skull
är låtsastabulatorillustrationen (^I) omgiven av ett extra mellanslag men de faktiska
tabulatorerna skall inte vara det.

# pipe ^I Uttag ^I lsof -n -P -i 2>&1
pipe ^I Öppna filer ^I lsof -P -p %d 2>&1
file ^I NUMA-info ^I /proc/%d/numa_maps
pipe ^I Logg ^I tail -n100 /var/log/syslog | sort -Mr

Med undantag för den utkommenterade posten ovan visar dessa exempel vad som skulle kunna
echo:as för att åstadkomma liknande resultat, under antagandet att rcfil:ens namn var
”.toprc”. På grund av de inbäddade tabulatortecknen skall dock var och en av dessa rader
föregås av ”/bin/echo -e”, inte bara ett ensamt ”echo”, för att aktivera tolkning av
omvända snedstreck oavsett vilket skal man använder.

"pipe\tÖppna filer\tlsof -P -p %d 2>&1" >> ~/.toprc
"file\tNUMA-info\t/proc/%d/numa_maps" >> ~/.toprc
"pipe\tLogg\ttail -n200 /var/log/syslog | sort -Mr" >> ~/.toprc

Om någon inspektionspost man skapar ger utdata med oskrivbara tecken kommer de visas med
antingen notationen ^C eller hexadesimalt <FF> där formen beror på deras värde. Detta
gäller även tabulatortecken, vilka kommer visas som ”^I”. Om man vill ha en mer sann
representation bör alla inbäddade tabulatorer expanderas. Följande exempel tar vad som
skulle kunna ha varit en ”file”-post men använder en ”pipe” istället för att expandera de
inbäddade tabulatorerna.

# det följande skulle ha innehållit ”\t” …
# file ^I <ditt_namn> ^I /proc/%d/status
# men detta kommer eliminera inbäddade ”\t” …
pipe ^I <ditt_namn> ^I cat /proc/%d/status | expand -

Obs: några program kan bero på SIGINT för att avsluta. Därför måste man, om en ”pipe” som
den följande skapas, använda Ctrl-C för att avsluta den för att kunna se resultatet. Detta
är det enda tillfälle då ett ”^C” inte även kommer avsluta top.

pipe ^I Spåra ^I /usr/bin/strace -p %d 2>&1

Slutligen, även om poster av typen ”pipe” har diskuterats i termer av rör och kommandon
finns det inget som hindrar att man också inkluderar skalskript. Kanske även nyskapade
skript gjorde specifikt för det interaktiva kommandot ”Y”.

Till exempel, allteftersom antalet inspektposter man har växer med tiden kommer raden
”Alternativ:” att huggas av när skärmbredden överskrids. Det påverkar inte funktionen
annat än att det gör några val osynliga. Om några val förloras på grund av avhuggning men
man vill se fler alternativ finns det dock en enkel lösning som antyds nedan.

Inspektion Paus vid pid …
Använd: vänster/höger och <Retur> …
Alternativ: hjälp 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 …

Posterna i tops rcfil kunde ha ett nummer som elementet ”.name” och posten ”hjälp” kunde
identifiera ett skalskript man skriver som förklarar vad dessa numrerade val faktiskt
betyder. På så sätt kan många fler val vara synliga.

6c. SYSTEMkonfigurtionsfil
Denna konfigurationsfil representerar standardvärden för alla användare som inte har
sparat sin egen konfigurationsfil. Formatet speglar exakt den personliga
konfigurationsfilen och kan även innehålla ”inspektions”-poster som förklaras ovan.

Att skapa den är enkelt.

1. Konfigurera top som den skall vara för installationen och bevara den konfigurationen
med det interaktiva kommandot ”W”.

2. Lägg till och prova eventuella önskade ”inspektions”-poster.

3. Kopiera den konfigurationsfilen till katalogen /etc/ som ”topdefaultrc”.

6d. SYSTEMbegränsningsfil
Förekomsten av denna fil kommer påverka vilken version av hjälpskärmen som visas för en
vanlig användare.

Viktigare än så kommer den begränsa vad vanliga användare tillåts göra när top kör. De
kommer inte att kunna ge följande kommandon.
k Döda en uppgift
r Ändra nice-värde för en uppgift
d el. s Ändra fördröjnings-/sovintervall

Denna konfigurationsfil skapas inte av top. Istället skapas den manuellt och placeras i
katalogen /etc/ som ”toprc”.

Den skall ha precis två rader, som visas i detta exempel:
s # rad 1: växel för byte till säkert läge
5.0 # rad 2: fördröjningsintervall i sekunder

7. MILJÖVARIABLER

       Värdet som sätts på följande är oviktigt, bara att den finns.

       LIBPROC_HIDE_KERNEL
              Detta kommer förhindra visningen av alla kärntrådar och utesluta  sådana  processer
              från sammanfattningsområdets sammanräkning av uppgifter/trådar.

8. DUMMA TRICK-exempel

Många av dessa trick fungerar bäst när man ger top ett lyft i schemaläggningen. Så planera
att starta den med ett nice-värde på -10, under antagandet att du har rätt till det.

7a. Kärnmagi
För dessa dumma trick behöver top helskärmsläge.

• Användargränssnittet, via frågor och hjälp, implicerar avsiktligen att
fördröjningsintervallet är begränsat till tiondelar av en sekund. Det står en dock
fritt att sätta godtyckligt önskat värde. Vill man se Linux i sin bästa
schemaläggningsform, prova en fördröjning på 0,09 sekunder eller mindre.

För detta experiment öppna en xterm och maximera den. Gör sedan följande:
. ge en schemaläggningslyft och en kort fördröjning via
nice -n -10 top -d.09
. håll markering av sorteringskolumn Av för att
minimera sökvägslängd
. slå På markering med invers text för betoning
. prova olika sorteringskolumner (TID/MIN fungerar bra),
och vanlig eller omvänd sortering för att ta fram de
mest aktiva processerna i bild

Vad man får se är en väldigt upptagen Linux som gör vad den alltid gjort, men det fanns
inget program tillgängligt för att illustrera detta.

• Under en xterm med ”vitt-på-svart”-färger sätt i tops färgavbildningsskärm
uppgiftsfärgen till svart och se till att uppgiftsmarkering är satt till fetstil, inte
invers. Sätt sedan fördröjningsintervallet till runt 0,3 sekunder.

Efter att ha fått de mest aktiva processerna i bild är vad man får se de spöklika
avbilderna av de jus nu körande uppgifterna.

• Radera den befintliga rcfil:en elelr skapa en ny symbolisk länk. Starta denna nya
version och skriv sedan ”T” (en hemlig tangent, se avsnittet 4c. uppgiftsområdets
kommandon, SORTERING) följt av ”W” och ”q”. Slutligen, starta om programmet med -d0
(noll i fördröjning).

Skärmen kommer uppdateras med tre gånger så hög hastighet som den tidigare top, en
300 % hastighetsuppdatering. Eftersom top klättrar uppför TID-stegen, var så tålmodig
som möjligt under spekulation huruvida top någonsin kommer nå toppen, eller inte.

7b. Studsande fönster
För dessa dumma trick behöver top alternativt visningsläge.

• Med 3 eller 4 uppgiftsvisningar synliga, välj något annat fönster än det sista och slå
Av inaktiva processer med det interaktiva kommandot ”i”. Beroende på var du använde ”i”
studsar ibland flera uppgiftsvisningar och ibland är det som ett dragspel, eftersom top
gör sitt bästa för att allokera plats.

• Sätt varje fönsters sammanfattningsrader olika: en utan minne (”m”); ett annat utan
tillstånd (”t”); kanske ett utan något alls, bara meddelanderaden. Håll sedan ner ”a”
eller ”w” och se en variation av studsande fönster — hoppande fönster.

• Visa alla 4 fönstren och för vart och ett i ordning sätt inaktiva processer Av med det
interaktiva kommandot ”i”. Du har just gått in i zonen ”extrem studs”.

7c. Den stora fågelns fönster
Detta dumma trick behöver också alternativt visningsläge.

• Visa alla 4 fönster och se till att 1:Def är det ”aktuella” fönstret. Öka sedan
fönsterstorleken med det interaktiva kommandot ”n” tills alla de andra
uppgiftsvisningarna ”tryckts ur boet”.

När de alla har tryckts undan, växla mellan alla synliga/osynliga fönster genom att
använda kommandoflaggaan ”_”. Fundera sedan på detta:
narras top eller berättar den sanningsenligt din påtvingade sanning?

7d. Den gamla förväxlingen
Detta dumma trick fungerar bäst utan alternativt visningsläge eftersom justering är aktivt
på basis av varje fönster.

• Starta top och gör KOMMANDO till den sista (högraste) kolumnen som visas. Om
nödvändigt, använd kommandoflaggan ”c” för att visa kommandorader och se till att
skogsvyläget är aktivt med kommandoflaggan ”V”.

Använd sedan piltangenterna upp/ned för att placera skärmen så att några avhuggna
kommandorader visas (”+” i sista positionen). Man kan behöva ändra storlek på sin xterm
för att åstadkomma trunkering.

Använd slutligen kommandoflaggan ”j” för att göra kolumnen KOMMANDO högerjusterad.

Använd nu höger piltangent för att nå kolumnen KOMMANDO. Fortsätt med höger piltangent,
och titta noga riktingen på rörelsen för kommandoraderna som visas.

några rader rör sig till vänster, medan andra rör sig åt höger

slutligen kommer alla rader växla runt, och röra sig åt höger

9. FEL

       Skicka  felrapporter till ⟨procps@freelists.org⟩. Skicka synpunkter på översättningen till
       ⟨tp-sv@listor.tp-sv.se⟩

10. SE även

       free(1), ps(1), uptime(1), atop(1), slabtop(1), vmstat(8), w(1)