Provided by: manpages-sv_4.21.0-2_all bug

NAMN

       intro — introduktion till användarkommandon

BESKRIVNING

       Avsnitt   1   av   manualen   beskriver   användarkommandon  och  verktyg,  till  exempel,
       filhanteringsverktyg, skal, kompilatorer, webbläsare, fil- och bildvisare och  redigerare,
       och så vidare.

NOTERINGAR

       Linux  är en smak av UNIX, och som en första approximation fungerar alla användarkommandon
       under UNIX precis likadant under Linux (och FreeBSD och många andra UNIX-liknande system.)

       Under Linux finns det GUI:n (graphical user interfaces, grafiska användargränssnitt),  där
       man  kan peka och klicka och dra, och förhoppningsvis får saker gjorda utan att först läsa
       mängder  av  dokumentation.  Den  traditionella  UNIX-miljön  är  ett  CLI  (command  line
       interface,  kommandoradsgränssnitt),  där man skriver kommandon för att tala om för datorn
       vad den skall göra. Det är snabbare och kraftfullare, men kräver att man tar reda på vilka
       kommandona är. Nedan är ett minimum för att börja.

   Inloggning
       För  att  börja  arbeta  måste  man  förmodligen  först öppna en session genom att ge sitt
       användarnamn och lösenord. Programmet login(1) startar nu ett skal (kommandotolk) för  en.
       I  fallet  en grafisk inloggning får man en skärm med menyer eller ikoner och ett musklick
       kommer starta ett skal i ett fönster. Se även xterm(1).

   Skalet
       Man skriver kommandon till skalet, kommandotolken. Det är inte inbyggt, utan bara just ett
       program  och  man kan ändra sitt skal. Alla har sin egen favorit. Standardskalet heter sh.
       Se även ash(1), bash(1), chsh(1), csh(1), dash(1), ksh(1), zsh(1).

       En session kan se ut så här:

           knuth login: aeb
           Password: ********
           $ date
           tis  6 aug 2002 23:50:44 CEST
           $ cal
               augusti 2002
           må ti on to fr lö sö
                     1  2  3  4
            5  6  7  8  9 10 11
           12 13 14 15 16 17 18
           19 20 21 22 23 24 25
           26 27 28 29 30 31

           $ ls
           bin  tel
           $ ls -l
           total 2
           drwxrwxr-x   2 aeb       1024  6 aug 23.51 bin
           -rw-rw-r--   1 aeb         37  6 aug 23.52 tel
           $ cat tel
           maja    0501-1136285
           peter   0136-7399214
           $ cp tel tel2
           $ ls -l
           total 3
           drwxr-xr-x   2 aeb       1024  6 Aug 23.51 bin
           -rw-r--r--   1 aeb         37  6 Aug 23.52 tel
           -rw-r--r--   1 aeb         37  6 Aug 23.53 tel2
           $ mv tel tel1
           $ ls -l
           total 3
           drwxr-xr-x   2 aeb       1024  6 Aug 23.51 bin
           -rw-r--r--   1 aeb         37  6 Aug 23.52 tel1
           -rw-r--r--   1 aeb         37  6 Aug 23.53 tel2
           $ diff tel1 tel2
           $ rm tel1
           $ grep maja tel2
           maja    0501-1136285
           $

       Skriver man Control-D här avslutas sessionen.

       Tecknet $ här var kommandoprompten — det är skalets sätt att indikera att det är redo  för
       nästa  kommando.  Prompten  kan  anpassas  på  många sätt, och man kan inkludera saker som
       användarnamn, maskinnamn, aktuell katalog, tiden, och så vidare. En  tilldelning  PS1="Vad
       sedan, mästare? " skulle ändra prompten som indikerat.

       Vi  ser  att  det  finns  kommandona  date  (som  ger  datum  och tid) och cal (som ger en
       kalender).

       Kommandot ls listar innehållet i den aktuella katalogen — det talar  om  vilka  filer  man
       har. Med en flagga -l ger det en lång listning, som inkluderar ägare och storlek och datum
       på filen, och rättigheterna folk har att läsa och/eller ändra filen. Till exempel  är  här
       filen  ”tel”  37  byte lång, ägd av aeb och ägaren kan läsa och skriva den, andra kan bara
       läsa den. Ägare och rättigheter kan ändras med kommandona chown och chmod.

       Kommandot cat visar innehållet i en fil.  (namnet  kommer  från  ”concatenate  and  print”
       (”konkatenera  och skriv ut”): alla filer som ges som parametrar konkaterneras och skickas
       till ”standard ut” (se stdout(3)), i det här fallet terminalskärmen.)

       Kommandot cp (från ”copy”, kopiera) kopierar en fil.

       Kommandot mv (från ”move”, flytta), å andra sidan byter bara namn på den.

       Kommandot diff listar skillnaderna mellan två filer. Här blev det ingen utskrift  eftersom
       det inte var några skillnader.

       Kommandot  rm (från ”remove”, ta bort) raderar filen, och var försiktig! Den är borta. Det
       finns ingen papperskorg eller liknande. Raderad betyder förlorad.

       Kommandot grep (från ”g/re/p”) hittar förekomster av en sträng i en eller flera filer. Här
       hittar den Majas telefonnummer.

   Sökvägsnamn och den aktuella katalogen
       Filer  bor  i  ett  stort träd, filhierarkin. Var och en har ett sökvägsnamn som beskriver
       vägen från roten av trädet (som  kallas  /)  till  filen.  Till  exempel  kan  ett  sådant
       fullständigt  sökvägsnamn  vara /home/aeb/tel. Att alltid använda fullständiga sökvägsnamn
       skulle vara opraktiskt, och namnet på en fil i den aktuella katalogen kan förkortas  genom
       att  bara  ange  den sista komponenten. Det är därför /home/aeb/tel kan förkortas till tel
       när den aktuella katalogen är /home/aeb.

       Kommandot pwd skriver ut den aktuella katalogen.

       Kommandot cd byter den aktuella katalogen.

       Prova omväxlande kommandona cd och pwd och utforska användningen av cd: ”cd”, ”cd .”,  ”cd
       ..”, ”cd /” och ”cd ~”.

   Kataloger
       Kommandot mkdir skapar en ny katalog.

       Kommandot rmdir tar bort en katalog om den är tom, och klagar annars.

       Kommandot find (med en ganska barock syntax) hittar filer med ett angivet namn eller andra
       egenskaper. Till exempel skulle ”find . -name tel” hitta filen tel med  utgångspunkt  från
       den  aktuella  katalogen  (som kallas .). Och ”find / -name tel” skulle göra detsamma, men
       starta från roten av trädet. Stora sökningar på multi-GB-diskar kan vara tidskrävande, och
       det kan vara bättre att använda locate(1).

   Diskar och filsystem
       Kommandot  mount  kopplar  filsystemet  som finns på någon disk (eller diskett eller CDROM
       eller så) till den stora filsystemshierarkin. Och umount kopplar loss det igen.  Kommandot
       df talar om för en hur mycket av disken som fortfarande är ledigt.

   Processer
       På  ett  UNIX-system  kör många användar- och systemprocesser samtidigt. Den man talar med
       kör i förgrunden, de andra i bakgrunden. Kommandot ps visar vilka processer som är  aktiva
       och  vilka nummer dessa processer har. Kommandot kill gör att man kan bli av med dem. Utan
       någon flagga är detta en vänlig begäran: var snäll och försvinn. Och ”kill  -9”  följt  av
       numret  på  processen  är  ett  omedelbart dödande. Förgrundsprocesser kan ofta även dödas
       genom att skriva Control-C.

   Hämta information
       Det finns tusentals kommandon, vart och ett med  många  flaggor.  Traditionella  kommandon
       dokumenteras  på  manualsidor,  (som  denna),  så  att  kommandot  ”man kill” dokumenterar
       användningen av kommandot ”kill” (och ”man man” dokumenterar kommandot ”man”).  Programmet
       man  skickar texten genom någon bläddrare, vanligen less. Tryck mellanslag för att få fram
       nästa sida, tryck q för att avsluta.

       I dokumentation är det brukligt att referera till  manualsidor  genom  att  ge  namnet  av
       avdelningsnumret,  som  i man(1). Manualsidor är koncisa, och gör att man snabbt kan hitta
       någon detalj man glömt. För  nybörjare  är  en  introduktionstext  med  fler  exempel  och
       förklaringar användbar.

       Många GNU/FSF-program tillhandahålls med info-filer. Skriv ”info info” för en introduktion
       om användningen av programmet info.

       Speciella ämnen behandlas ofta i HOWTO:er. Titta i /usr/share/doc/howto/en och  använd  en
       bläddrare om man hittar HTML-filer där.

SE ÄVEN

       ash(1),  bash(1), chsh(1), csh(1), dash(1), ksh(1), locate(1), login(1), man(1), xterm(1),
       zsh(1), wait(2), stdout(3), man-pages(7), standards(7)

ÖVERSÄTTNING

       Den  svenska   översättningen   av   denna   manualsida   skapades   av   Göran   Uddeborg
       <goeran@uddeborg.se>

       Denna  översättning  är  fri  dokumentation;  läs  GNU  General  Public  License Version 3
       ⟨https://www.gnu.org/licenses/gpl-3.0.html⟩ eller senare för upphovsrättsvillkor.  Vi  tar
       INGET ANSVAR.

       Om  du  hittar  fel  i  översättningen  av  denna  manualsida,  skicka  ett mail till ⟨Tp-
       sv@listor.tp-sv.se⟩.